Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Byggnadsplaner å Helgeandsholmen. En återblick. Af Moritz Rubenson. Med 18 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
MORITZ RUBENSSON.
mentala byggnader å andra orter, gifver en
skälig anledning till detta antagande.
Stockholms borgerskaps äldste beslöto
verkligen den 2 5 maj 1814 att sätta i verket
brobyggnadsföretaget, om en särskild fond
fmge för ändamålet bildas på angifvet sätt.
Tillstånd härtill gafs följande året af kungl.
maj:t. Det dröjde dock ej mer än två år,
förr än från stadens sida begäran framställdes
dels hos kronprinsen, dels hos regeringen att
erhålla anstånd med brobyggnaden och att i
stället fä använda den omtalade fonden till Arsenals-
och Logårdskajerna. Det begärda medgifvandet
lämnades, och härmed förföllo för den gången
planerna på att verkligen försköna
Helgeandsholmen.
Då slagtarehusen med tillhörande bodar icke
fingo, såsom förut omtalats, ombyggas på
Helgeandsholmens östra spets nedanför
Norrbro, flyttades de till den lilla holme i
strömmen, där nu Nationalmuseum står.
Fiskarbodarna åter fingo kvarstå på sin gamla plats,
till dess de år 1831 utdömdes. Tio år
därefter börjades och nästföljande året fullbor-
dades af staden den anläggning, som
sedermera fick namnet Strömparterren. För
ändamålet användes både en del af hvad staden
år 1645 fått sig af drottning Kristina
doneradt och mark, hvilken förut användts af
stallet. Då för tiden sattes det icke ett
ögonblick i fråga, att ju ej kronan tillhörig,
men för dess ändamål obehöflig mark skulle
utan ersättning upplåtas till kommunen, då
denna i det allmännas intresse ville nedlägga
medel på att ordna marken till en välbelägen
promenadplats. Att det nu för tiden mycket
förkättrade estetiska åskådningssättet fick göra
sig gällande vid platsens anordnande måste
vara glädjande för en hvar, som förstår att
uppskatta det utsökta behag, som är förenadt
med densamma. Skada blott, att dess
betydelse såsom en tillflyktsort undan det
bullrande stadslifvet eftersatts för mindre
berömvärda ändamål, isynnerhet som denna
omständighet satt ett tyvärr alltför verksamt vapen
i händerna på dem, som bekämpat
sträfvandena att låta äfven den öfre delen af holmen
komma till sin rätt.
Nicodemus Tessins plan till stall och karusell å Helgeandsholmen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
