Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Byggnadsplaner å Helgeandsholmen. En återblick. Af Moritz Rubenson. Med 18 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADSPLANER A HELGEANDSHOLMEN.
, I 3 I
Basarfunderingarna döko åter upp år 1837,
i det att öfverståthållaren för kungl. maj:t
framlade dels ett förslag att på östra och
södra sidorna omgifva hofstallets tomt med
en byggnad för 48 handelsbodar, dels ett
alternativt förslag att endast på östra sidan
uppföra en sådan byggnad för 27 bodar.
Det senare förordades, dock med en ändring,
att byggnaden skulle förkortas med 14 alnar
och bodarnas antal inskränkas till 25,
hvarigenom den fördel skulle vinnas, att i
öfverensstämmelse med den Tessinska planen gator
kunde anläggas å båda sidor om byggnaden.
rätten tillerkändes staden, myndigheten
förbehöll sig att få yttra sig om byggnadens
föreslagna uppförande. Ur sina egna protokoll
hade den kommunala myndigheten dock
kunnat inhämta, att marken utlagts till Norrbro
för att förekomma trängsel, »enär
högtidligheter infalla och någon större folksamling
äger rum». Att sålunda häfdandet af
vunnen rätt till marken fick stå tillbaka för
bemödandet att undvika de utgifter, som kunde
följa af häfdandet, är långt ifrån något
enstaka fall i Helgeandsholmens historia. Vid
åtskilliga tillfällen har än kronan, än staden
Den Tessinska karusellen i genomskärning.
Man sväfvade dock i ovisshet om, hvem som
var rätt ägare till byggnadstomten. Den
stadens myndighet, som då disponerade platsen,
ville erinra sig, att hofstallet år 1804 eller
1805 bortrifvit sina där stående vagnshus,
hvarefter staden låtit stenlägga och sedermera
underhållit den afröjda platsen. Sagda
myndighet förmente sig emellertid icke hafva i sin
värjo några handlingar, som utvisade, hvilken
äganderätten tillkomme, hvadan den helt
troskyldigt till kungl. maj:t öfverlämnade
pröfningen häraf, under anhållan, att, såvida kungl.
maj:t funne platsen vara en kronans
tillhörighet, staden måtte varda befriad från dess
vidare underhållande, hvaremot, därest ägande-
begagnat sig af denna utväg för att undgå
utgifter för tillfället. Det sista exemplet
erbjuder den skriftväxling, som ägde rum,
då fråga uppstod om, hvem som skulle betala
kostnaderna för återställande af den
nedrasade kajen vid holmens norra strand.
Kungl. maj:t tog sig icke lång
betänketid vid basarfrågans afgörande. Femton
dagar efter dagen för överståthållarens
framställning föll resolutionen. 1 enlighet med
den kommunala myndighetens erbjudande gafs
i administrativ väg den förklaring, att
tomtplatsen var en kronans tillhörighet.
Bodbyggnaden skulle få uppföras i enlighet med
öf-verståthållarens modifierade förslag och på de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
