Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Byggnadsplaner å Helgeandsholmen. En återblick. Af Moritz Rubenson. Med 18 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
MORITZ RUBENSSON.
åtgöranden icke ledt till något resultat,
anhöll 1882 års riksdag bland annat, att kungl.
maj:t ville låta utreda, hvar och huru
lämplig byggnadsplats eller lämpliga
byggnadsplatser för nytt riksdagshus och nytt
riksbanks-hus kunde beredas, samt utarbeta ritningar
och kostnadsförslag i sådant hänseende. Ett
märkligt ställe i skrifvelsen är det, där
riksdagen säger, att det ej synts lämpligt att i
utredningen inbegripa frågorna om
Helgeandsholmens ordnande och nytt hofstalls
anskaffande, enär beträffande dessa redan förelåg
utredning, som visade, att deras
sammanblandning med frågan om åstadkommande af ett
nytt riksdagshus betydligt aflägsnade
möjligheten att snart erhålla ett sådant. Tydligare
kunde riksdagen omöjligen uttrycka sin flere
gånger uttalade mening, att den ej vidare
ville höra talas om Helgeandsholmen såsom
plats för riksdagshus.
Den i följd af detta riksdagens beslut
tillkomna kommitté lämnade en omsorgsfullt
jämförande utredning af kostnaderna för
anskaffande och planering af platsen samt
grundläggning för riksdagshus å de särskilda
tomter, som kunde tänkas blifva valda för denna
byggnad. I den jämförande beräkningen
medtogs äfven Helgeandsholmen såsom
byggnadsplats för riksdagshuset, alternativt med eller
utan riksbank. Därmed var på grund af
uppdragets begränsning kommitténs officiella
befattning med Helgeandsholmen afslutad.
Holmens roll inom kommittén var dock ingalunda
härmed utspelt. Flertalet förordade
visserligen, att ett nytt riksbankshus skulle
uppföras å de nuvarande banktomterna, och att
riksdagshuset skulle förläggas på norra delen
af Skeppsholmen, om hvilket sistnämnda,
numera helt och hållet öfvergifna förslags
innebörd ur skönhetens synpunkt läsaren erhåller
ett begrepp i arkitekterna Wickmans och
Ringströms skiss af ett dylikt hus, afbildad å sid.
125. Reservationerna till kommitténs den 29
november 1884 dagtecknade betänkande bära
ett alltför tydligt vittnesbörd om de heta
strider, som under kommitténs arbete utkämpats
i det ämne, som just undandragits kommittén,
Helgeandsholmens lämplighet eller olämplighet
såsom byggnadsplats för riksdagen och
riksbanken. Af de 10 ledamöterna förordade
5 i mer eller mindre utförliga afhandlingar
på det ifrigaste valet af Helgeandsholmen.
Endast en yttrade icke sin mening i denna
fråga. De 4 återstående ledamöterna åter
förkastade på det bestämdaste denna bygg-
nadsplats, och jämväl för denna åsikt återfinnes
i tvä reservationer en genomgående motivering.
De fem reservanternas mening gjorde sig
gällande hos kungl. maj:t, hvars till 1887 års
riksdag’ aflåtna proposition om uppförande å
Helgeandsholmens västra del af ett gemensamt
riksdags- och riksbankshus emellertid icke
vann framgång. Andra kammarens beslut om
afslag på propositionen blef vid gemensam
omröstning gällande med 174 röster mot
i o i. Detta förnyade försök att belamra
holmen med en kolossal byggnad hade således
fått en snöplig utgång, tack vare fortfarande
vaksamhet hos andra kammaren. Därmed
förföll ock konungens samma år förnyade, vid
villkor om hofstallets flyttning till
Artilleriplanen och frågans afgörande under årets
riksdag fästa löfte om hans enskilda tomters
kostnadsfria upplåtande.
Necken i Norrström, som med
förunderlig makt lockat till sig halfva
byggnadskommittén och äfven låtit sina förledande toner
klinga i de närbelägna regeringsgemaken,
lyckades omsider det märkliga året 1888 draga
ned till sig i djupet, visserligen icke
riksdagen själf, men dess käraste barn, riksbanken.
Hvad som året förut icke lyckats regeringen,
det genomfördes nu af en ledamot i första
kammaren. Nu beslöts af båda kamrarna,
att två skilda byggnader, den ena för
riksdagens och den andra för riksbankens behof,
skulle uppföras på Helgeandsholmen för en
kostnad, som ej fick öfverstiga en rund summa
af 5 millioner kronor. Ifvern var denna gång
så stor, att uppdraget att låta uppgöra och
godkänna ritningarna lemnades åt banko- och
riksgäldsfullmäktige. Aret förut hade dock
icke ifrågasatts annat, än att kungl. maj:t
skulle låta uppgöra ritningarna och
underställa dem riksdagens godkännande.
Det är icke ett omdöme från gårdagen,
som uttalades, då en motionär vid nu
pågående riksdag yttrat, att sällan torde ett
beslut i en så viktig fråga hafva fattats med
en så liten föregående utredning som då.
Redan inom det sammansatta utskott, som
beredde ärendet, yttrades samma åsikt af fyra
riksdagsveteraner i andra kammaren; men
deras varning förklingade ohörd.
Erfarenheten har dock visat, att denna varning var
byggd på goda skäl. Då föreställde man
sig på grund af lösliga antaganden, att
riksdagshuset ej skulle behöfva skjuta öster om
en linie mellan östra gränsen för arffurstens
palats och yttersta delen af västra slottsflygeln,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
