Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Mera om Kristusbilden. Af C. Bildt. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330 C. BILDT.
den kända gruppen i Baneas? Läsaren
dome själf om det är för vågadt att gissa,
det den nya Kristustyp, som för första
gången i Rom framställdes i den
helgedom, där dopet gafs åt en furstinna, som
ifrigt sökt att skaffa sig kunskap om
Frälsarens utseende, verkligen är en
efterbildning af den staty af honom, som då ännu
fanns och som ansågs vara upprest i hans
samtid. Mig förefaller hypotesen
knappast för djärf.
Närmast i tiden bland Kristusbilder
med porträtt-egenskap står en, som
förekommer på den s. k. constantinianska
sarkofagen i Lateranska museet. Namnet
betyder ej att den tillhört någon af den
kejserliga familjen, utan tiden för dess
tillverkning, hvilken kan angifvas till åren
330—350. Den har funnits i den
vatikanska begrafningsplatsen vid
Peterskyrkan, men det är obekant, hvem den
tillhört. Innan vi taga den i betraktande,
äro dock några ord om de kristna
sarkofagerna i allmänhet på sin plats.
Under kyrkans första tid kunde de
kristne icke utan fara hos tillverkarne af
sarkofager beställa arbeten med nya
uppseendeväckande emblemer. De nöjde sig
därföre att bland de vanliga kuranta
varorna utsöka sådana, som ej stötte deras
religiösa känsla, företrädesvis reliefer med
vinskörddekorationer, af gammalt ett
omtyckt motiv för romerska sarkofager.
Detta passade dessutom förträffligt, då
ju kyrkan gärna betecknade sig som
Herrens vingård. Detsamma var
förhållandet med den gode herden. Hos romarne
framställdes han visserligen helst som faun,
men skillnaden mellan den hedniske och
den kristne herden var dock ej
tillräckligt stor att uppväcka misstankar. Vi
hafva därför många sarkofager från
kristendomens första hårda tider prydda med
dessa sinnebilder. Lika litet som i fråga
om katakombernas fresker kan det dock
vara tal om att i dessa vanligen af hed
niska händer utförda reliefer med den
gode herden se några Kristusporträtt. I
tillverkarnes ögon voro de dekorationer,
i köparnes dessutom symboler — intet
mera. Behöfdes något särskildt bevis
härför, så ligger ett sådant däri, att på samma
relief den gode herden stundom
framställes med tvä eller tre olika typer. Jag
hänvisar till den ofvan afbildade
sarkofagen från Lateranska museet; herden
i midtelpartiet är en skäggig man, de två
vid hörnen däremot ynglingar. Men med
kristendomens seger i fjärde seklet
ersättas efter hand dessa symboliska motiv af
scener ur gamla och nya testamentet.
Konsten var olyckligtvis på förfall och
Sarkofag från julje seklet med den gode hcraen, i Lateranska museet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
