Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - En syn. Af Jane Gernandt-Claine
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 6
JANE GERNANDT-CLAINE.
uppburna skönhet — solig som ett
middagslandskap med jämn, yppigt flödande
värme — fick icke kasta sin blick på de
månbelysta irrgångar, på de nyckfullt
böljande vågor med tusen brytningar och
tusen dagrar, som voro Jadwigas själ. Man
har sagt mig, att hon kunde göra
hvilken man som helst förälskad, om lion
endast fick tala med honom en
halftimme, och jag tror det. Jag har också
hört, att hon vändt mer än en
tillbedja-res håg från Cosima Zamoyska och jag
tviflar icke heller därpå. Stackars
Jadwiga — det lände henne icke till något
godt, ty det hade tillslutit hennes systers
hjärta.
När det fram emot balsäsongens slut
visade sig, att hennes bröst var så
angripet, att man mången gång måste bära
henne ur mazurkan, fann grefvinnan
Cosima icke på bättre råd än att sända
henne till Krzywczyce. Hon kunde haft
en lyckligare idé, ty trakten är sänk och
full af moras, men läkarna hade
hufvudsakligen framhållit nödvändigheten af
hvila, och hvar kunde man vara mera
ostörd, mera skild från hvarje lockelse
till nöjen än där? Panna Jadwiga for till
godset, som man far till en
förvisningsort; hon hade på förhand strukit de tre
länga sommarmånaderna ur sin existens,
hon skulle göra hvad man fordrade af
henne: icke dansa, icke röra sig, icke
lefva. Hon skulle ligga stilla på sin soffa,
och till hösten skulle hon vända frisk och
uthvilad tillbaka till Krakau, tillbaka till
balerna, till älskogsleken, till kampen om
mannen, till lifvet. Hon förstod icke talet
om sjukdomens fara, hon kunde, hon ville
icke förstå det. Allt omkring henne skulle
vara tyst, hoppfull väntan. Hon tålde
icke se ett ängsligt ansikte eller höra en
bekymrad röst. En barmhärtighetssyster,
som kommit för att vårda henne, fick
resa sin väg efter tre dagar, därför att
hon såg melankolisk ut, och om gamla
Chewdora, hushållerskan, grät och
suckade, när hon var uppe och såg om
nådig fröken, visades hon genast på dörren.
Det var naturligtvis för panna
Jadwigas skull man bjudit mig till
Krzywczyce. Jag skulle hjälpa henne att
uthärda den nästan oafbrutna ensligheten
i denna trakt, där det fanns fa eller inga
grannar, och där ögat förlorade sig i de
dystra perspektiven af moras och
granskog. Jag älskade detta landskap, som
jag kände från min barndom, jag älskade
luften med dess ständiga svala fuktighet,
och ingen natur skulle kunna ge mig den
beslöjade och sorgsna poesien af en
höstkväll därhemma, när månen speglar sig
i kärren eller skiner på en ensam dunge
af alar, som växer tätt invid en våt väg.
Jag tyckte om att ströfva omkring
morgnar och aftnar, i sol och dimma, öfver
träsk och äng. Och det föreföll mig, som
om Jadwiga var bäst belåten, när lion
slapp att ständigt ha mig i sin närhet.
Själf satt lion hela dagarna i en stol,
som man flyttade från hennes rum ut på
terrassen och från terrassen in i hennes
rum; endast om sommaraftnarna gick hon
någon gång ned i parken, men lion vände
nästan ögonblickligen tillbaka. Det
tröttade alltför mycket hennes sjuka bröst.
Ingenting afbröt den långsamma gången af
dagens tolf timmar, om man icke räknade
ett morgon- och ett aftonbesök af
godsets läkare och en eller annan
söndagsvisit af prästen. Båda voro lika
välkomna. Den gamle bydoktorn förtretade
panna Jadwiga därigenom att han
rynkade ögonbrynen, när han lyddes på
hennes bröst, och prästen hade förtörnat
henne genom att tala om himmelen i
samma andedrag som han förfrågade sig
om hennes hälsa. Hon skulle hälst stängt
sin dörr för dem båda, om hon kunnat,
men doktorn var nu en gång oumbärlig
och ägarinnan till Krzywczyce, som
likväl icke var öfverdrifvet religiös, ansåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
