Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - På väg till Nordpolen. Af Fridtjof Nansen. (Ur »Strand Magazine».) Öfversättning för »Ord och bild» af C. O. Cronhielm. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
FRIDTJOF NANSEN.
själfva verket ej vara större, än att vi
under så lång tid skulle kunna taga oss
därigenom. Om skeppet går förloradt,
skola vi, såsom jag förut nämnt, begagna
oss af båtarne, och om vi hindras af land,
skola vi antingen öfvergå detta eller ock
vända om.
Men! dessa och många andra
spörsmål skall jag blifva i tillfälle att afgöra
då vi återkommit, antingen vi haft
framgång eller ej. Vi äro emellertid fullt
beredda att trotsa faror och motgångar af
allehanda slag. Det är i och för upp-
täckter vi dragit ut, och inga upptäckter
kunna göras utan lidanden och mödor;
ingen seger vinnas utan strid.
Den 24 juni 1893 satte vi från
Kristiania ut på vår expedition och seglade längs
Norges kuster. Folk hade från skilda
trakter strömmat till för att betrakta det
sällsamma fartyget och dess besättning.
Anlöpte vi på resan någon hamn, fylldes
Fram’s däck snart af nyfikna, hvilka
önskade se allting. Den 24 juli lämnade
vi Vårdö, vår sista hamn i Norge, och
segla nu med gladt mod mot öster.
Inom några fa dagar hafva vi
antagligen uppnått isen. Vi skola då få det
första kalla famntaget af den isvärld, i
hvilken vi för åratal kanhända skola blifva
nödsakade att vistas och dit någon
underrättelse från de kära hemmavarande
på länge ej kan väntas. Att gifva en
na-turtrogen beskrifning på den arktiska
regionen är ingen lätt sak; den skulle blifva
så fullkomligt olik alla andra. En
egendomlighet med denna region är att, då
man befinner sig där, allt förefaller i
högsta grad dystert och enformigt, men har
man någon tid varit därifrån, så längtar
man dock åter till dessa ödsliga trakter;
ja, man drages dit med ett
oemotståndligt begär.
Då man närmar sig polarhafvets isfält,
varskos man på förhand därom af det
dån, som uppstår, då ismassorna pressas
mot hvarandra. Det låter som ett
åskväder eller som aflägsna jordskalf.
Öfver den norra horisonten förmärkes ett
egendomligt sken. Det är isens reflexion
eller återspegling mot himmelen. Allt
efter som man närmar sig, synas enstaka
Nansen i regnvädersdräkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
