Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Vår första dagliga tidning. Af Otto Sylwan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 00
otto sylvan.
ställen i närheten af de talrika krogarne,
som voro ytterst farliga att passera, då
slagsmål och öfvervåld där hörde till
ordningen för dagen och än mer natten.
Huru vanliga dylika voro, framgår af
Allehanda för de tider, då »Nyheter»
(d. v. s. lokalnotiser) däri mera
regelbundet meddelades. Denna afdelning
innehåller sällan annat (utom förstås stölder),
men naturligtvis ej allt dylikt. Hade man
ändtligen hunnit hem och gått till hvila,
voro vedermödorna ingalunda slut, ty man
blef, om man bodde åt gatan, ständigt
väckt och det just af ordningens
upp-rätthållare, af uppsyningsmännens skott,
af tornväktarnes l\#rar eller af
nattvakternas rop. Man föreslog ock att afskaffa
de sistnämda, då de ingen nytta gjorde;
tjufvarne kände väl deras vanor, huru de
brukade uppsöka fridfulla ställen för att
försjunka i kontemplation eller sömn.
Brandvakter kunde annars väl
behöfvas, ty eldsvådorna voro talrika och
eldsläckningsanstalterna dåliga. De
klandrades häftigt på prosa och hånades på
vers, och vi få hoppas, att det gjorde
verkan. En »Sanningsforskare» framställde
helt allvarligt den frågan: »om alla
Elds-wådor böra anses som syndastraff, eller
om icke några kunna anses, som eljest
blotta olyckshändelser, timade af
naturliga orsaker?», hvilket föranledde en högst
filosofisk debatt.
Dessa bilder från »Gamla Stockholm»
i början af 1770-talet äro just ej ägnade
att väcka någon längtan efter den gamla
goda tiden; emellertid blefvo antagligen
de flesta af de berörda missförhållandena
afhjälpta under den kraftfulle Carl Sparres
öfverståthållaretid.
Äfven rent privata saker framdrogos
för allmänheten. Omtyckt var då för
tiden att offentliggöra
rättegångshandlingar, och detta föranledde stundom, att
parterna kommo i gräl med hvarandra,
hvarvid man icke sparade på saftiga till-
mälen, allt naturligtvis till stor
uppbyg-gelse för de Allehandas läsare, som
närmare kände de uppträdande. Att
beskyllningar af olika art framställdes mot
namngifna eller på mindre direkt sätt
utpekade enskilda personer, var ej så
ovanligt, och icke alltid voro de af så
oskyldig art, som då det klagades öfver att
några till en bal inbjudna damer ej
efterkommit invitationen. Dessa fingo för
öfrigt en försvarare, som yttrade, att balen
var tillställd af »Herr Knebelbart med
slinkande skörten», och antydde, att den
ej varit af det finaste slag.
Äfven konstkritiken låg helt och hållet
i de frivilliga medarbetarnes händer, hvilka
oftast voro mycket beskedliga. Någon
gång yttras dock missbelåtenhet, såsom
då en person klagar öfver, att han på
riddarhussalen förnummit »obehagliga
se-mitoner, äfven hört hvisslas solo», eller
då det påstås, att den framgång operan
Acis och Galatea rönt, berott på »en
kabal för pjesen». Öfver LArchevëques
modell till Gustaf II Adolfs staty skref
kanslirådet Berch en »förgiftig kritik», som
förtjänade att anföras i sin helhet: B.
börjar med att klandra den
hemlighetsfullhet, hvarmed konstnären omgaf sig.
»Jag måste resa ifrån Stockholm utan att
blifwa inlåten uti Bildhuggare-Wärkstaden
på Kgl. Beridare-banan, för at se K. Gustaf
Adolphs Statue til Häst, som man
arbetade uppå; och hvarom allenast de
ut-walde, som fått parolen och lösen, kunde
yttra sig, då det sades: la pius belle chose,
och swarades, du monde.» Därefter
angriper B. häftigt LArchevëque, därför
att han icke gjorde grundliga studier för
modelleringen af hästen, hvilken särskildt
intresserade landtbon (som sådan
uppträder här B.). »Om nu saken
olycke-ligen utslår med wår länge efterwäntade
och dyra Häst (ty obestridligt blifwer han
dyr)», så är icke »skammen och skadan
botad, om någon liten Herre med myndig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
