Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Litteratur. Harald Höffding. Af Allen Vannérus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
582
allen vannérus.
ind i Ungdomens Hoveder, at Theologien
ingen Videnskab var»*. Höffding kom
under sådana förhållanden omsider utom
teologiens råmärken. I stället drog han nu
in i filosofiens värld. Hans lärare blefvo
Rasmus Nielsen och Hans Bröchner**. Till
en början följde han den förre. I den
strid, hvartill denne gaf uppslag genom
sin lära om tron och vetandet***, deltog
Höffding med en liten historisk-kritisk
försvarskrift för Rasmus Nielsens lära,
betitlad Theologi og Filosofi (1866).
Emellertid skulle ej häller den spehilativa
filosofien blifva Höffdings specialitet. Liksom
han förut reagerat mot teologien, reagerade
han nu mot den Kierkegaardska
asketismen och den Rasmus-Nielsenska dualismen
mellan tro och vetande som »absolut
olikartade principer». Sedan Höffding, hvilken
en tid haft för afsikt att ingå i skolans
tjänst -—- han undervisade verkligen en
längre tid i ett par köpenhamnska skolor
■— vunnit universitetets guldmedalj för
besvarandet af en filosofisk prisuppgift (1868)
och förvärfvat sig filosofisk doktorsgrad
genom en afhandling om Den antike
Op-fattelse af Menneskets Vilje (1870), gaf han
sig in på den väg, hvarpå han därefter
alltjämt framgått. Vid denna tid (1870)
trädde han ock i äktenskap med Lucie
Emmarenzia Pape, som döden dock redan
1877 borttog från honom. Af öfriga yttre
data må i sammanhang härmed anföras
Höffdings anställning som privatdocent vid
Köpenhamns universitet 1871. Efter att
sedan 1880 hafva tjänstgjort som
»midler-tidig» docent, utnämdes han 1883 till
professor i filosofi. Han blef då innehafvare
af den professur, som först Bröchner och
sedan Heegaard dessförinnan beklädt.
Från början af 1870-talet, denna nya
tidpunkt i Danmarks andliga lif, kan man
i Höffdings författarverksamhet särskilja tre,
som det synes, tämligen jämnlöpande
strömningar, alla likväl burna af en liksom
djupare löpande underström. Denna senare
kan anses utgöras af intresset för det me-
* Brandes, Essays, Danske Personligheder,
sid. 262.
** Se om den senare Brandes’ mästerliga essay
i den anförda monografisamlingen. Bröchners bild
kan ses i Norden, illustreret skandinavisk Revue.
*** Se den framställning af denna strid, vi äga
i vår svenska litteratur, i Nyblaeus’ Tre
religionsfilosofiska uppsatser.
todologiska tillvägagångssätt, hvilket
Höffding så småningom bragts att omfatta såsom
det enda fruktbara. Erfarenheten och en
på den faktiskt gifna verkligheten grundad
vidarebearbetning af erfarenhetskunskapen
— det är, enligt Höffding, den enda rätta
grundvalen för vinnandet af en
världs-och lifsuppfattning. På tre specialområden
har han sedan sökt genomföra denna
empiriska metodologi, på psykologiens och
etikens samt inom filosofiens historia.
Tidsordningen mellan hans arbeten på dessa
vetenskapsområden är emellertid i viss
mening den motsatta. Han började med att
fördjupa sig i filosofiens historia. Såsom
resultater häraf framträdde bl. a. de tvänne
arbetena Philosophien i Tydskland efter
Hegel (1872) och Den engelske Philosophie
i vor Tid (1874), reviderad tysk upplaga
1889. Äfven sedan har Höffding varit sitt
historiska intresse trogen och utgifvit
monografier öfver Spinoza (1877), Sokrates
(1886), Darwin (1889) och Kierkegaard
(1892). I Det danske Vidensk. Selsk:s
skrifter föreligger en afhandling om
Kontinuiteten i Kants filosofiske Udviklingsgang
(1893). Och i år hafva de första häftena
af en stort anlagd Den nyere Filosofis
Historie framträdt, helgad minnet af
Höffdings lärare och vän Hans Bröchner.
Utslag af Höffdings etiska intresse äro
afhandlingen Om Grundlaget för den humane
Etik (1876) samt hans berömda, redan
omnämda Etik (1887), båda utgifna jämväl
på tyska. Bland Höffdings etiska skrifter
märkas ock en grupp Ethiske
Undersögel-ser (1891). Psykologien torde dock få
anses som det kunskapsområde, där
Höffding skurit sina vackraste lagrar. Här
föreligger hans i tre danska upplagor
utgångna Psykologi i Omrids (1882), hvilken
äfven förefinnes i två tyska editioner samt
en engelsk, en rysk och en polsk. Hit
höra ock hans Psykologiske Undersögelser
(1889) samt flere i tyska filosofiska
facktidskrifter befintliga afhandligar af
psykologiskt innehåll. Härmed äro emellertid
ej alla alstren af Höffdings omfattande
författarverksamhet angifna. De återstående
utgöras hufvudsakligen af uppsatser i
danska och andra tidskrifter •— Det
nit-tende Aarhundrede, Vor Ungdom,
Tilskue-ren, Nordisk tidskrift, Zeitschrift für
wissen-schaftl. Philosophie, Archiv für Geschichte
der Philosophie, Wundts Philosophische Stu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
