- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fjärde årgången. 1895 /
27

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Amatör-astronomi. Af N. V. E. Nordenmark. Med 3 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AMATÖR-ASTRONOMI.

27

b) Irreguliera variabla stjärnor:

Maximum Minimum
i ljustyrka i ljusstyrka

E i Kusken.....................3.0 4.3

g i Hercules............ 4.7—5.5 5-4—6.0

a i Hercules ..........3.1 3.9

ß i Pegasus...............2.2 2.7

H i Cephæus ..................4.0 5 0

a i Cassiopea ................2.2 28

a i Orion_____________________1.1 1.4

3 i Orion.............. 2.2 2 7

I sammanhang med observerandet af
de föränderliga stjärnorna kan
amatörastronomen ägna sina krafter åt en
genommönstring af skilda delar af
stjärnhimmeln under ständig jämförelse med fen
god himlakarta. Finner han så en stjärna,
som är starkare eller svagare än hon å
kartan är angifven vara, har han hittat en
ny variabel stjärna; finner han en stjärna,
som ej är angifven å kartan, har han
kanske upptäckt en ny uppblossad stjärna.

Ett annat rikt fält för forskning
erbjuder undersökningen af de för blotta ögat
synliga stjärnornas ljusstyrka. Man går
här till väga på ett likartadt sätt, som
nyss beskrifvits för de variabla; man
jämför här dock naturligtvis endast två och
två. Samtidigt härmed kan man
anteckna deras färg, något som dock måste
göras med största sorgfällighet, och dessa
senare iakttagelser torde vara att
rekommendera endast åt dem, som äga ett
känsligt färgsinne. Kvinnan lär ju hafva
ett synnerligen utveckladt sådant, och vi
vilja därför på det lifligaste uppmana
alla dem af det täcka könet, som finna
en tjusning i stjärnehvalfvets rika
färgspel, att i vinterkvällens stilla svärmeri
förena nyttan med nöjet. Man har hos
de gamle skriftställarne funnit angifvet,
att t. ex. Sirius, som nu glänser i
blå-hvitt ljus, varit röd. Den skulle således
sedan dess ha ändrat färg. Månne äfven
andra stjärnor göra det? Det är därför
af intresse att katalogisera stjärnornas
färg till kommande generationers tjänst.
En annan till senare årtusendens nytta

lika intressant uppgift vore att söka
fastställa vintergatans f orm och utsträckning,
i det man uppgåfve de stjärnor, som
antingen begränsa den eller som ligga nära
dess gräns, och icke blott de allra
ljusaste, som forntidens mest bekante
astronom Ptolemæus gjorde, utan alla med
blotta ögat skönjbara. Denna
synnerligen svåra och delikata undersökning bör
naturligtvis försiggå endast i fullständigt
mörk natt och klar genomskinlig luft,
ej störd af månsken eller
stadsbelysningens skimmer.

Hvarje stjärnklar afton vi betrakta
firmamentet kunna vi esomoftast iakttaga
en snabbt framilande stjärna, som
försvinner lika hastigt som hon kommit.
Man har funnit att i allmänhet fem dylika
stjärnfall inträffa i timmen. Vid vissa
tillfällen, såsom den 8—12 augusti och
12—14 november hvarje år, stiger deras
antal utomordentligt. Genom professor
Schiaparellis undersökningar vet man, att
ett visst samband äger rum mellan
stjärnfallen och kometerna. De äro antingen
rester eller spillror af kometer. För
öfrigt tyckes världsrummet vara uppfylldt
af dylika meteorer, hvilka möta jorden
i hennes eviga färd kring solen. Vi
kunna således skilja på sporadiska och
periodiska stjärnfall. De förra visa sig
talrikast efter midnatt och på hösten. Hvad
de periodiska beträffar, så visa de en
mera lagbunden karakter, i det de
inträffa vid vissa tider på året eller efter
vissa år, röra sig i samma riktning och
tyckas komma i hvarje särskildt fall från
en viss punkt på himlahvalfvet
(radia-tionspunkt). Vill man observera dessa
himlakroppar, bör man förse sig med
konturerna till några stjärnkartor, å hvilka
de viktigaste stjärnbilderna och de
ljusstarkaste stjärnorna äro antecknade. Man
noterar nu tiden för hvarje observeradt
stjärnfall eller meteor samt tecknar på
kartan dess skenbara väg. De aftnar de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:41:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1895/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free