Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Konturer till en Bellmankarakteristik. Af Oscar Levertin. Med 6 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 o
OSCAR LEVERTIN.
befolkning. Ännu 1735 förnyades de
officiela uppmaningarna till prästerskapet
att genom nit och innerlig gemenskap
med sina församlingar motverka
konven-tiklarna, och om vid århundradets midt
pietismens spår åter försvinna ungefär
samtidigt med att de första märkena af
herrnhutismen kunna iakttagas, beror
detta ej minst därpå, att den flutit in i
själfva kyrkan, slutande som sekt men
fortlefvande som maning till ett varmare
kristligt lif.
Särskildt mottagliga för denna nya
religiösa strömning voro —• som man
kunde vänta — alla i Sverige boende
tyskar, och bland pietisterna hittas också
ett flertal släkter med tyskt upphof och
tyska namn. Bland dem fanns Bellmans
familj, både på fäderne och möderne
härstammande från Tyskland. Skaldens
farfar, den ryktbare professorn i Upsala,
hette ej förgäfves Arndt i dopnamn efter
författaren till den Sanna Kristendomen
—• hans veka lyriska natur hade äfven
på det religiösa hållet en lutning åt det
svärmiska, och hans porträtt, som ännu
hänger i Upsala universitetshus, visar
ett vulgärt ansikte, men prägladt af ett
vekt och tungsint allvar. Skaldens egna
föräldrar, lagmannen Johan Arendt och
dennes hustru, prästdottern Katarina
Hermonia, voro båda religiöst känsliga
naturer, och deras hem hörde till dem,
som fäst de pietistiska läromästarnes ord
om tukt och helgelse öfver sin tröskel.
Där förekommo konventiklar och religiösa
samkväm, vid hvilka bibelordens innebörd
utlades och begrundades, där lästes Arndt
och Scriver, tyska och svenska
uppbyg-gelseböcker, där sjöngos psalmer, ej blott
de gamla kraftiga af 1600-talets svenska
psalmister men äfven de Halleska
psalmerna ur Franckes skola och deras
motbilder på svenska, Mose och Lamsens
Visor, den fromme assessor Lybeckers
innerliga, ödmjuka, en smula känslosamma
sånger. Man var där, som Bellman
skrifvit, angelägen »att med sin Gud i
vänskap stå», och den vackra modern med
de många barnen var ej blott alltid
»charmant i klädsel och delikat i umgänget»
men en eftertänksam gammaldags svensk
husmor, mån 0111 hvad som var »rent
och gudligt» och orolig »om sin
samvetsfrid». De första sånger Bellman hörde
voro de psalmer, som hans amma, Anna
Berg, trallade vid hans vagga, de första
sånger han själf skulle skrifva voro också
offer af en ungdomligt darrande religiös
känsla. Ännu under sin lärare Ennes’
ledning öfversatte han blott femton år
gammal ett par af den Halleska
psalmbokens sånger, och de första dikter, som
förde hans namn till offentligheten, voro
också religiösa betraktelser — särskildt
öfver passionstexterna tryckta i Salvius’
och Gjörwells allvarliga Lärda Tidningar
C1757—63). Psalmer inlämnade han också
till psalmbokskommissionen.
När han begynner försöka sig som
skriftställare, är det också djupt religiösa
verk, som upptaga hans tid och tankar.
Han öfversätter D. von Schweidnitz’
Evangeliska dödstankar, Dufours kristliga och
moraliserande lärobok Undervisning
lämnad af e7i fader åt sin son och sist en
lång och vidlyftig postilla — på hela 700
sidor, ett utdrag ur Scrivers Själaskatt.
Det första af dessa verk är tillägnadt
modern, och hennes gamla fromma
ögon tyckas hafva hvilat öfver allt den
unge Bellmans arbete under dessa år.
Han framstår i de första sångerna som
en vek och renhjärtad yngling med
en ung troendes fasa inför den värld,
hvilkens tusen stämmor locka och tjusa,
med de samvetsagg öfver de första
nederlagen under ett hett och pockande
blods kommandon, som i ett tungt och
pietistiskt hem växa upp som röda
kruk-blommor. Ty den unge Bellman var sä
kerligen alldeles för naiv, för enkelt lätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
