Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Andra häftet
- Karl Mikaël Bellman. Biografiskt utkast af Nils Erdmann
- 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
magister Ennes, särdeles stora framsteg
i vitterheten och språk. Däremot är han
rätt klen i den tidens »metafysica»,
likasom Euklides nära nog blir hans skräck.
Ennes var äfven själf framstående
poet, icke i backanalisk men i sedelärande
stil; man finner det af de råd han
inplantade hos Bellman. Så t. ex.
sjunger han om den lycka, man borde söka:
Ett redigt vett, ett ädelt hjärta,
som inga afsiktsfrågor svärta,
ett sinneslugn på dygdens höjd,
just där har lyckan slagit läger,
Hvarföre? Jo, den detta äger;
med skaparn och sig själf är nöjd.
Bellman har ganska ofta upprepat dessa
ord, då han skrifver, att all vår lycka
hvilar på vår förnöjsamhet.
När sålunda Bellman uppträder som
författare, sker det på det moraliska och
religiösa fältet. Redan vid 15 år
öfversätter han psalmer. Vid 17 diktar han
några uppbyggelsesånger, öfversätter von
Schweidnitz’ Evangeliska dödstankar,
hvilka han med en strof dedicerade till
sin mor, och utgifver Du Fours’
Undervisning på svenska.
Boken fick en berömmande recension
af assessor Gjörwell och tillägnades
farbrodern, Jakob Martin, i Cadiz, efter
hvad det vill synas såsom en gärd af
tacksamhet. Möjligen var motivet
därjämte egoistiskt. Likasom för den
ungdomlige hjälten i denna bok »är jämväl
tiden för mig mycket nära», skrifver
Bellman, »att — — företaga en resa igenom de
mångfaldiga besvärligheter, hvarmed det
mänskliga lifvet är omgifvet. Om en sådan
resa är mig förelagd inom eller utom
mitt fäderneslands gränser, är en sak, som
står i den allvetande Gudens händer.
Skulle sådana omständigheter framdeles
yppa sig, att min välfärd äfven utom mitt
fädernesland kunde efter Guds skickelse
blifva befrämjad, så vore jag för min del
därtill hågad.»
 |
| Bellmans födelsehus. |
Det ligger en nästan halft öppen fråga
i dessa ord. Det synes, som vore
ynglingen icke ohågad för en resa, om han
af konsul Bellman erhölle en invit. Han
måste ju, äfven han, tänka på något
lefvebröd. Kanske ville föräldrarne göra
honom till köpman. Språkkunnig, med en
vacker och väl vårdad handstil, torde
han, då han företog denna öfversättning
från franskan, hafva varit bevandrad i
bokhålleriets konst. Samma år skrifver
han i en ansökning följande: »Jag har
med all flit — — vinnlagt mig om att
erhålla kunskap i skrifvande och räknande
samt bokhålleriet.»
Om det var dessa skäl, som ingåfvo
honom förordet, eller om det var
farfaderns reslust, som vaknade, detta är
ingen lätt sak att afgöra med bestämdhet.
Då emellertid konsuln icke lät höra
af sig, begärde han i december 1775 att
blifva antagen på prof i Riksens
Ständers bank. Där hade en kusin till hans
far varit sekreterare, där hade Hermonius,
morfadern, varit fullmäktig, hvilket han
i sin skrift nämner som en merit.
Efter att hafva tjänstgjort i omkring
ett år på prof, reste han i november 1758,
okändt af hvilket skäl, till högskolan i
Upsala. Där finna vi hans namn i Stockholms
nations album, och där stannade
han kvar en 5 eller 6 månader. Vinsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:41:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1895/0097.html
