Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Från Goethes värld. Af Ellen Key. Goethehaus i Weimar. Med 9 bilder - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
ELLEN KEY.
sin gamla trästol, kände sig fri och ostörd
att skapa ur sig själf.
Det är detta arbetsrum, bilden visar
i dess helhet; den del af rummet, som
icke synes, är egentligen upptagen endast
af 3 dörrar: den som leder in i det; den
som till vänster för in i sof- (och döds-)
rummet, och den, som till höger för in
i biblioteket. Intet i dessa tre små rum
är ändradt sedan Goethes död. Det
enkla arbetsbordet och arbetsstolen,
framför skinnkudden, där Goethe som
gammal stödde armarna när han dikterade,
intaga rummets midt; till höger skåp,
i hvilka han hade samlingar,
planschverk, bref, manuskript o. d. Till
vänster ser man den pulpet af päronträd,
vid hvilken Goethe hälst skref. Invid
ett af de två fönstren, som vetta
omedelbart åt trädgården, står på en ställning
en tallrik med jord, i hvilken Goethe
gjort några undersökningar strax innan
han dog; på pulpeten ser man en liten
hvit, i blått och eldrödt skiftande,
glasbyst af Napoleon, som Goethe brukade
vid experiment till färgläran. Möblerna
äro antingen betsade eller målade i ljusa
träfärger. I det s. k. biblioteket äro de
kring väggarne och midt på golfvet med
smala mellanrum stående träställningarne
för böckerna omålade, och man borde
snarare tala om en bok-skrubb än ett
bibliotek, ty, utom fönstren, fanns intet,
som gjorde intryck af ett rum.
Emellertid har man här, hylla för hylla, Goethes
med hans egna pappersmärken försedda
böcker. Men förnimmelsen af Goethes
lefvande närvaro i dessa rum, tar bort
intresset för hans böcker. Kustoden, som sport
om min nationalitet, hämtade emellertid
bland dem fram ett häfte i rödt med
guldsnitt —ett dedikationsexemplar afTegnérs
epilog vid magisterpromotionen i Lund.
Tegnér och Goethe!
De båda namnen förde med sig en
ström af minnen från olika inre utveck-
lingsskeden, minnen af de plogbillar,
som måste fåra ens själs marker, de
snöstormar, de sommarsolar, hvilka måste
gå däröfver, innan man blir Goethe-reif.
Men framför allt väckte Tegnér i detta
ögonblick hos mig djup blygsel öfver
att en gång hafva trott hans ord, att
man i »Goethes pelargångar» mötte
endast diktaren, icke människan — medan
hvarje nytt steg in i dessa pelargångar
leder närmare en människa, härligare än
någon af hennes diktskapelser.
I arbetsrummet, med trädgården
omedelbart utanför fönstren, var det Goethe
under mer än en mansålder och ända
in i senaste ålderdomen dikterade alla
sina massor af bref, författade, läste,
experimenterade; kastade sig på nya
kunskapsämnen och nya grenar af litteraturen :
Orientens, Englands, Spaniens,
Frankrikes litteratur voro sålunda hans läsning:
under de sista åren.
Man känner den gamle Goethes
hvar-dagsvanor: uppe kl. 6—7 om morgnarne,
använde han, efter en mycket lätt frukost,
tiden till 2 åt arbetet; efter en grundlig
middag, vid hvilken han alltid ville ha
något sällskap, ägnades eftermiddagen
åt läsning, promenader, umgängeslif eller
teaterbesök. Aftonmåltiden var endast
litet sylt eller frukt — och kl. 10 gick
han till sängs, för att njuta den djupa
åtta timmars sömn, hvilken var en af
yttringarne af hans hälsofulla, i fysiskt
som andligt afseende rika och kärnsunda
konstitution. Goethe tillbragte
förmiddagarne i sitt arbetsrum; men de
sommardagar, han fann så vackra, att de
måste njutas i naturen, gick han, ännu
de sista åren, ut till Gartenhaus —
ungefär tjugo minuters väg — och arbetade
där med sin sekreterare. Endast hans
mest förtrogna vänner fingo störa honom
uppe i arbetsrummet. Karl August, som
hela lifvet igenom, — trots alla de skarpa
sanningar, Goethe sagt honom i ungdo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
