Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Johan Amos Comenius. Af Isak Fehr. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
isak fehr.
taurum: Han skulle, nemligen, taga en
lång tråd, och deraf fastbinda den ena
Ändan i dören eller ingången af
Laby-rinthen; med den öfriga trån skulle han
gå igenom alla willgångarna, tils han
komme til minotaurum, för den skulle
han kasta några kakor, giorda af beck
och andra saker; ty när han dem
up-ätit, skulle han strax störta. På det han
nu måtte oskadd och wäl utkomma, skulle
han efterfölja sackteliga sin tråd, hwilken
honom wäl ledandes worde til utgången.
Detta giorde Theseus, och slapp så oskadd
ifrån den fahrliga willgången. Af denna
Labyrintho blifwa alle swåre och knutige
saker kallade Labyrinther; och
ordspråket, incidere in Labyrinthum, är at
förstå om dem, som störta och fördiupa sig
i orichtiga och förwirrade saker.–-
(Ur Acerra Philologica, Det är:
Sjuhundrade utvalde, nyttige, lustige och
märkvärdige historier. Sthlm 1737.)
Man har bakom berättelsen velat se
verkligheten framskymta. Labyrinten är
världen; dit föres släkte efter släkte,
tref-var och irrar, tills det uppslukas af det
obekanta, den med fantasiens fasor
utmålade Minotaurus; men slutligen
kommer en lycklig generation, en vacker
yngling Theseus, som Ariadnes kärlek ger
tråden, hvilken leder ur irrgången, och
så räddar åt ljuset och lifvet. Eller man
har låtit labyrinten betyda den krets af
slingrande gångar, ut och in, fram och
tillbaka, som hvar människa har att
genomlöpa: utan rast eller ro, utan ledning,
utan mål. Endast den, som vinner
prinsessans kärlek, får medlet att döda
odjuret och tråden, som leder den rätta vägen.
Hvilken är denna Ariadnetråd? En
Theseus måste manas fram för att gifva
svaret.
Anno 1657 utkom i Nürnberg en bok,
kallad Orbis pictus, hvilken snart
öfversattes till svenska och då kallades Den
synliga världen, det är alla de allmänna
tingens afmålning och nämnande. Få
böcker ha fått en sådan lifslängd, tack
vare en stark föryngringskraft. Den har
vandrat Europa rundt i. ständigt nya
upplagor. I Tyskland har den utkommit
ännu på 1800-talet och således
öfverskridit den respektabla åldern af 150 är.
Hvad är orsaken därtill, då i allmänhet
»en god boks medellifslängd är mindre
än hälften af den tid, som psalmisten
utmäter för ett människolif?» Ännu
tydligare framträder emellertid dess lifskraft,
när man betänker, att den är moder till
hela den oöfverskådliga litteratur, som
man kallar bilderböcker för barn och
ungdom.
Orbis pictus är en lärobok i
sakkunskap och latin. Denna sakkunskap
meddelas genom bilder (väl ritade men
dåligt utförda i kopparstick), således för
ögat; de åtföljas af förklarande text på
modersmålet, hvilken har bredvid sig på
spalten till vänster samma text på latin
samt pä spalten till höger de latinska
glosorna lexikaliskt behandlade. Så ser
Niirnberg-upplagan ut. Andra upplagor
såsom exempelvis den svenska af år 1775
ha, liksom Niirnberg-upplagan, på
midt-spalten texten på modersmålet, på
spalten till vänster latinsk öfversättning, men
däremot på spalten till höger samma
text återgifven på franska.
Boken börjar med ett samtal mellan
läraren och lärjungen; därpå följer
A-B-C-bok; så allt vetande i följande ordning:
Gud och världen, de fyra elementen,
växtriket, djurriket, människan, hennes
näringar och yrken, bostäder, sköna konster,
vetenskaper, sedolära, olika samfund
såsom familjen, staden, staten, spel och
lekar, krig, religioner; sist några
afslut-ningsord. Af här meddelade aftryck af
text och afbildningar får man en idé om
den sakkunskap, som i denna bok
meddelas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
