Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Johan Amos Comenius. Af Isak Fehr. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
ISAK FEHR.
daste män från hela Europa skulle
samlas för att under samråd och samarbete
utföra detta hvarje enskild mans krafter
öfverstigande arbete. Planen gick då om
intet men kom åter på tal, när ryktet
berättade, att Comenius sysslade med
liknande tankar. Själf insåg Comenius
planens outförbarhet för en enda, och sökte
därför medhjälpare. Men förvissad var
han, att han redan i sina läroböcker hade
utstakat den plan, som, utarbetad i större
skala, skulle kunna tjäna som
grundritning till det tempel, som han med sina
lärdaste samtidas hjälp skulle resa åt den
mänskliga allvisheten. Han öfvergaf
aldrig tanken på detta stora verk, i
jämförelse med hvilket han ansåg sina
föregående skolverk obetydliga. Han trodde
äfven fullt och fast, att detta arbete skulle
på folken ha samma kraftiga verkan, som
han hoppades att hans pedagogiska
arbeten skulle få för skolungdomen: skapa
ett kunnigt, dygdigt och fromt släkte.
Och då skulle ej sådana tider kunna
återkomma, som dem han med sorg och
grämelse måste skåda och lida, barbariets
dagar, trettioårskrigets tid. Af detta hans
arbete finnas endast några små utkast
kvar, såsom hans Förebud till pansofien.
Sysselsatt med dessa arbeten, erhöll
han år 1638 af Sveriges regering, d. v. s.
drottning Kristinas förmyndare, kallelse
att begifva sig till Sverige för att biträda
vid det pågående reformarbetet för de
svenska skolorna. Han ursäktade sig
med brist på tid och tilltro till sin
förmåga. Dock sände han som
tacksamhetsbevis Den stora uppfostringsläran.
För Sveriges lärde var Comenius väl
bekant; doktor Johannes Matthiae, drottning
Kristinas lärare, använde redan nu vid
hennes undervisning Comenii nyutkomna
läroböcker.
Ett par år därefter mottog Comenius
kallelse till England af parlamentet; denna
skrifvelse åtföljdes af hans lärda engelska
vänners enträgna böner. I hopp att där
kunna få tid, penningar och lärd hjälp
för sin pansofi, begaf han sig dit och
framkom den 21 sept. 1641. Här kunde
han intet uträtta. Från Europas
kontinent, som låg bloddrypande under det
stora politiskt-religiösa kriget, kom han
till Britanniens ö, där just nu ett liknande
elände höll på att inbryta. Han lämnade
då England och begaf sig till Sverige,
denna gången kallad af den i Sveriges
handels och industris historia berömde
nederländaren Louis de Geer. Han kom
till Norrköping hösten 1642. Först efter
ett par veckor träffade han sin gynnare
och i dennes sällskap dr Matthiae. Hvad
de afhandlat är väl ej bekant, men
säkert är, att Comenius i dr Johannes
Matthiae, som blifvit honom på det varmaste
rekommenderad i Holland, fann en i
lärdom, snillrikhet och religiösa åsikter
befryndad ande. Båda hyste nämligen de
ädla åsikter, som man då kallade
synkretistiska, och hvilkas grundtanke väl kan
uttryckas med Augustini berömda ord:
enighet i det allra väsentligaste, frihet i
det mera oväsentliga och fördragande
kärlek i allt. Från Norrköping begaf
sig Comenius till Stockholm för att träffa
Axel Oxenstierna. Om detta besök hafva
vi hans egen högst intressanta berättelse.
»Ankommen till Sverige, fann jag min
nye mecenat i hans hem i Norrköping och
emottogs välvilligt af honom men
skickades efter några dagars öfverläggningar
till Stockholm till rikskansleren
Oxenstierna och Upsala akademis kansler
Johan Skytte. Dessa höllo mig i arbete
under fyra dagars samtal, men i
synnerhet den förstnämde, Nordens örn, som
så ifrigt frågade mig om grundsatserna
för båda grenarna af mitt föresatta
arbete (den didaktiska och den pansofiska),
som det hittills icke skett af någon lärd
man. Under de två första dagarna
undersökte han mina didaktiska åsikter och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
