Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Atlantis. Af Emil Svensén. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
atlant] s
299
inristades i stenen, led det också mot
slutet med det gamla rikets lysande och
bragdrika storhetstid. Endast med nöd
hade Ramses II, den siste af dess stora
konungar, mäktat värna sitt land mot de
asiatiska hetiterna, ett gåtlikt, äfven i
bibeln ofta omtaladt kulturfolk af okändt
ursprung, och som vid denna tid torde
sträckt sitt välde från Egyptens gränser
ända till Hellesponten, där det homeriska
Troja måhända varit dess yttersta utpost
mot Europa. I den fred, som afslutar
den stora, af skalden Pentaur
odödlig-gjorda kampen med hetiterna, erkännes
deras konung såsom jämbördig med
Egyptens store Farao, hvilket för den
egyptiska stoltheten med dess ingrodda vana
att se ned på allà andra folk såsom
barbarer måste varit ytterst påkostande. För-
bi var det nu med de eröfringståg;, som
o o’
så ofta tvungit Asiens furstar och folk
att böja sina nackar under det egyptiska
oket; och snart gällde det i stället att
med uppbjudande af rikets hela kraft
värja själfva Nillandet mot främmande
inkräktares anlopp. Så länge Ramses
den store, af grekerna känd under
namnet Sesostris, ännu var vid lif, ingaf hans
berömda namn tillräcklig respekt att hålla
främlingarna på afstånd. Men den svage
Meneftes, som följde efter sin fader på
Egyptens tron, var icke mannen att hålla
detta anseende uppe, och nu
öfversväm-mades det sjunkande riket gång efter
annan af härjande krigareskaror från
Medelhafvets öar och fastlandet pä dess
andra sida.
Den nyssnämda inskriften lämnar en
Interiör från templet i Medinet-Habu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
