Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Greelyexpeditionen vid Kap Sabine. En tragedi från höga norden. Af Rudolf Kjellén. Med 10 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
greelyexpeditionen vid kap sabine.
4I5
usel föda; då de hunnit nästan fram till
stället, kom utmattningen öfver Rice;
kamraten satte sig på släden med hans
hufvud i sitt knä, och han afklädde sig
sin egen kappa i polarkölden och svepte
honom däri, så satt han en hel natt,
medan den sjukes yrseltankar rörde sig
om hemmet och om mat, och på
morgonen var Rice död; då kom, såsom
Frederick sedan berättade, ett ögonblick
förtviflans frestelse öfver honom, och han
kände ett starkt begär att lägga sig ned
i snön för att finna den nära döden;
men med detsamma genomfor honom den
tanken att flere människolif skulle
riskeras på sökande efter dem, ifall båda
stannade borta, och den tanken gaf honom
nya krafter, han släpade sig hem, och då
han ändtligen nådde lägret, så hade han,
den utsvultne, dödströtte mannen,
kamratens matportioner orörda med sig till
ny allmän fördelning.
I början af april voro redan 7 döda
af svält; bland dem löjtnant Lockwood,
som således aldrig fick någon lön för
sin lysande bedrift. Ändtligen en dag
sågs en björn utanför huset; Long och
den ene eskimåen skyndade ut med sina
gevär, och i sista ögonblicket, just som
björnen skulle kasta sig i vattnet,
borrade’ sig tvenne kulor i hans kropp. Den
dagen blef det glädje i lägret; det var
den enda solglimt af lycka, som under
hela denna vinter lyst upp för de
öfvergifna, och i fem veckor stannade hun-
gersdöden sin gång genom deras led.
Men under tiden drunknade den ene
eskimåen, då han gått ut i sin kajak för
att fånga en säl, och Long fick stå
overksam på stranden och se honom gå till
botten. Slutligen var äfven björnen
förtärd. Den 4 maj, då snön började smälta,
flyttade de 17 kvarlefvande ur
vinterhuset och in i ett tält på slätten, och den
14 maj utdelades den sista matbiten,
6 uns kött per man; några sökte dryga
ut det genom uppblandning med mossa
o. d., andra slukade det med ens. Se-
Riccs död.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
