Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Ur ett skaldelif. Af Ernst Beckman. Med 15 bilder - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ur ett skaldelif.
487
H. Herr V. Rydberg, Handelstidningens
bureau», på hvilket han pressat ihop det
ståtliga stycket »Vaknen alla nordens
hjärtan ...»
Men tiden gick. Med hungrig måge,
med urväxta kläder, med mångfrestande,
fast ojämna studier, med hågkomster,
delvis ganska glada, af åtskilliga tidiga
konditioner såsom informator, flyttade han
på hösten 1845 öfver till gymnasium i
Vexjö.*
Från den molnhöljda tiden i Vexjö har
jag ganska litet hört förmälas. Att den
fattige gymnasisten stundom fick komma
i biskop Tegnérs hem, är kändt. Han
plägade särskildt senare med mycken
erkänsla tala om biskopinnans ■ vänlighet.
Af den rådande penalismen berördes
hans känsliga sinne djupt. Också kunde
det väl ha varit mindre angenämt för
hvem som helst att, exempelvis, såsom
det hände Viktor Rydberg, midt i mörka
natten i hällregn få ge sig af ut på lan^
det för att hos en byskräddare hämta
ett par svarta byxor åt en äldre kamrat,
som nästa dag skulle predika.
För öfrigt må här blott berättas,
hur den unge Viktor en dag, då
bekymren voro honom öfvermäktiga, greps af
•en sådan längtan efter sin trogne vän
Fylax, att han begaf sig, för det mesta
till fots, den långa vägen till Jönköping
för att återse sin vän. I fädernestaden
vände han sig, utblottad på allt, med bön
om bistånd till en af stadens borgare,
som tidigare sagt till honom: »min gosse,
kommer du i nöd, så vänd dig till mig.»
När han nu tog mannen på orden, fick
han ett bleklagdt nej: »jag har för
princip att aldrig låna ut pengar.»
Öfverraskningen var för smärtsam för ord.
Men det brutna löftet gaf gossen en bitter
■erfarenhet, som omskapade honom för
* Från Jönköpingstiden är stoffet hämtadt till
»Pojkarne» och »Realisten Åbergsson», båda intagna
a »Varia».
Träsnittet i psalmboken.
en lång tid. Han blef sluten, stolt och
tillbakadragen. Han svalt i tysthet utan
att förtro sig till någon. En bön om
hjälp kom sedan aldrig öfver hans läppar.
»Men jag lärde mig», plägade han i senare
år säga, »att aldrig be om att få låna
pengar. Det var en nyttig lärdom, sä
att jag är mannen tacksam i alla fall.»
När man från sitt trettonde år icke
har någon att lita till utan är utkastad
i världen, ofta för föda och kläder
hänvisad uteslutande till egna
ansträngningar, vore det ej då underligt, om icke
nöden till slut tryckte sin prägel äfven
på den yttre varelsen? När ynglingen,
spenslig och utmagrad, i sin urväxta tröja
infann sig för att anmäla sig till
konfirmationsläsning, berättas prästen ha sagt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
