Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - En brytning i svenska adelns historia. Af Emil Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En brytning i svenska adelns historia.
Af
Emil Hildebrand.
/T\an föreställer sig gärna forntidens
^^ statsskick i Sverige, liksom i
allmänhet i de gamla germanska samhällena,
såsom en demokrati utan ståndsskillnad,
utan adel, byråkrati och prästerskap; då
med andra ord alla voro bönder och alla
bönder voro »frälse» — 1600-talets
högadel skulle mera vanvördigt uttryckt
saken så: »då alla voro like såsom
svinefötter. » Detta statsskick har funnit varma
beundrare äfven bland vetenskapsmännen,
och våra skalder i århundradets början
besjöngo med hänförelse den tid, »då
ingens slaf och ingens herre vorden, hvar
odalbonde var en man för sig.» Som
ett barndomsminne står ännu för oss
bilden af Torgny lagman, sittande på tinget
gent emot konungen och omgifven af en
lyssnande allmoge, som med vapenbrak
uttryckte sitt bifall till hans tal; vi höra
honom påminna om historiens lärdomar
och forntidens konstitutionela skick, huru
t. ex. uppsvearne en gång störtat fem
konungar i en brunn, hvilka alla varit
lika halsstarriga som den de då hade,
konung Olof. Det är också sant, att
en demokratisk fläkt ofta slår oss till
mötes ur våra gamla lagar, när t. ex.
såsom de förnämsta lefvande rättsobjekten
Ord och bild, ‡:de årg.
endast omtalas konungen och »karlen»
och åt karlen ges vitsord mot konungen,
när lagman, likaväl som biskop, skulle
vara »bondeson». Det är ju en sann
politisk idyll dessa lagar visa oss, där
lagmannen årligen på tinget för en
lyssnande skara täljer sin i versform affattade
»lagsaga», hvarpå de närvarande vända
tillbaka och för dem, som sitta hemma,
upprepa lagens innehåll.
Men saken har äfven en annan sida.
Lagman Torgnys tal är dock icke annat
än ett tvåhundra år yngre
vältalighetsstycke af en snillrik isländsk författare,
och låt vara, att lagmannen själf ännu
icke blifvit till sin identitet upplöst i den
historiska kritikens syra, vetenskapen kan
dock icke göra mycket af honom.
Kanske har han funnits, kanske icke. Det
är sant, att lagarna visa oss ett samhälle
af fria bönder, men de visa oss ock ett
samhälle byggdt pä träldomens grund, och
däråt ge de ofta de ett oförblommeradt
uttryck. Ville någon sälja en träl, skulle
det ske med samma formaliteter, som när
han sålde en häst, hette det rätt och slätt.
När trälen utförde alla gröfre sysslor,
blef det godt om tid för bonden att ägna
sig åt manlig idrott och offentlig verksam-
34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
