Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Unge Jeppe. Ett första utkast af Georg Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
unge jeppe.
549
Notarien.
Är det? Han sa’ ju ’död åt kapitalisterna’ —
det är åt dig det, din lyckliga ost.
Ture.
Jag är inte kapitalist såsom de andra. Dessa
pengar tar jag emot som ett lån. Jag skall ansvara
för dem.
Notarien.
Men först skall du sannerligen dricka ett glas
champagne med mig. (Ringer efter champagne.) Ty
du är en lycklig ost, och det var mycket roligt att
stöta på dig under sådana omständigheter. Jag
lofvar dig, att jag inte skall låna pengar af dig, för
mig kan du nu och framdeles vara fullkomligt lugn.
Skål!
Ture.
Å, för mina vänner kan jag väl göra en
uppoffring. Skål 1 Ja, vi hade allt bra roligt i hop förr
i världen, du.
Notarien.
Nu skall du låta mig presentera dig för dem
där inne. Där är öfverklassen samlad, kapitalisterna,
af hvilka många aldrig i lifvet sett röken af ett
kapital. Till dem hör jag.
Ture.
Hör du, säg mig en sak. Skål 1 Jag tror, du är
min vän, min oegennyttige vän. Säg mig, den här
noble generalkonsuln, är han en blodsugare?
Notarien.
Är du galen? En hedersman, som aldrig gjort
en fluga för när.
Ture.
En fluga nej! Hvarför skulle man göra så
oskadliga kräk för när? Törs man lämna några pengar i
hans händer?
Notarien.
Var så säker 1 Vet du, hvad grundarne af hans
privatbank ha i utdelning? Tjugu procent, duger det?
Ture.
Säg mig, när mitt arf nu kommer, då
ämnar väl staten klå mig på en hel massa pengar?
Notarien.
Ja, det förstås, arfsskatten . . .
Ture.
Arfsskatten? Ja, det är så sant, de ha diskuterat
den, det vill säga, att vi ha diskuterat den. Men det
är ju uppenbar orättvisa, skall jag betala för att få
lyfta pengar, som äro mina? Det är ju ett ingrepp
i min äganderätt.
Notarien.
Och tänk att det finns fantaster, som vilja afskaffa
all arfsrätt.
Ture.
Det är tanklösa människor, som inte satt sig in
i frågan. För öfrigt förundrar det mig, att riksdagen
kunnat gå in på något sådant som skatt på arf.
Man kan ju inte rå för, att man får ärfva, skall man
då betala plikt för det? Och när man som jag är
fattig, när man får ett arf, skall man då inte ens få
det så stort det är? Det där är ett öfvergrepp af
de maktägande. I synnerhet i detta fall, då det var
för folket, pengarne skulle användas.
Notarien.
Du får ju ändå så mycket. Några tio tusen mer
eller mindre gör dig ingenting.
Ture.
Några tio tusen, är du galen I Jag skulle ha
uträttat mycket just med dessa tio tusen. Och om jag
också får mycket, har man därför rätt att plundra
mig? Till hvad kommer man att använda dessa
pengar, man tar ifrån mig? Till lyx och onyttigheter,
till hof och militär, de kastas i sjön, man bygger
pansarbåtar för dem och köper utländska gevär, som
kasseras nästa år. Man vill tvinga mig att hålla det
uppe, detta samhälle, jag som vill spränga det. Är
det rättvist?
Notarien.
Jag vet ett sätt. Tag inte emot arfvet.
Ture.
Hvem vet, om pengarna då skulle komma till
något gagn? Det är min plikt att förvalta dem till
nytta för vår stora sak.
Notarien.
Hur skall det gå till?
Ture.
Det vet jag ännu inte. Till en början få de nog
lof att förvaras i en bank.
Notarien.
Arbetarnes bank?
Ture
Jag undrar, om den är så absolut att lita på.
Hvad får man för ränta i privatbanken?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
