Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Konst. Konstnärliga affischer. Af Carl G. Laurin. Med 9 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
carl g. laurin.
och definitivt
i hans
linieforing, att
redan detta drar
allas ögon till
bilden. — En
hel stab af
drifna
chic-tecknare —
bland hvilka
Guillaume
står i främsta
ledet —
framställa nationens skötebarn parisiskan i alla
hennes
mångskiftande och
lockande
uppenbarelseformer. Barnens
värld skildras
af Boutet de
Monvel, känd
som
framstående barnmålare och
illustratör samt
ej minst af
Forains
medtäflare Steinlen. Dennes [-genomartistiska häftesomslag-]
{+genomartisti-
ska häftesom-
slag+} utgöra
bokkännares
förtjusning;
man påminne
sig omslaget
till den i våra [-boklådsfön-ster-]
{+boklådsfön-
ster+} nyligen utställda boken »Dans la rue» af
Aristide de Bruant, en konstnärlig
introduktion, i hvilken hela bokens grundstämning
var genialiskt sammanfattad. Steinlens
affisch för ett mjölkbolag, en liten rödklädd
flickunge, drickande mjölk, omgifven af
några kattor, som med snåla blickar tigga
att få något med, räknas som hans bästa.
— Hos Grasset, den dekorativa stilens
förkämpe, spåras ett engelskt inflytande; i
aristokratisk och ädel uppfattning står han i
första rummet, såväl som i fantasiens
styrka och det historiska sinnet. I denna
korta framställning ligger ingen vikt vid
namnuppräkning, och det torde därför vara
tillfyllest, om man afslutar raden af
franska artister på affischens område med
namnet Toulouse-Lautrec, en excentrisk,
hypermodern affischtecknare med ett för den
stora allmänheten föga tillgängligt manér.
England har först på sista tiden
återupptagit »the artistic poster». Aubrey
Beardsley, mästaren i svart och hvitt, samt
Anning Bell ha haft stort inflytande på
den stiliserade affischteckningen, och den
skola, hvars ritningar pryda »The Studio»,
den nya engelska konsttidskriften, har starkt
påverkats af dessa två konstnärer. Förträffliga
saker ha äfven gjorts för Lyceum-teatern,
den mest intelligentaristokratiska af
Londons teatrar, af pseudonymen bröderna
Beggarsta.ff. Den vanliga engelska och
amerikanska kolorerade teateraffischen är
något non pius ultra i vämjelig banalitet
med sina jättefigurers ögonpinande
enformighet.
Belgien står af naturliga skäl genom
litteraturen i nära beröring med Frankrike,
men på den bildande konstens område är
nu ett engelskt inflytande märkbart. På
en affisch för en konstutställning har den
raffinerade Fernand Khnopff med
intryck från Burne-Jones’ kvinnoideal ritat
en ung kvinna, hvars eftertänksamma,
»bit-terljufva» uttryck påminner om Bernardino
Luini och andra konstnärer af den
lombardiska skolan. Etsaren F. Rops har
äfven i Brüssel utgifvit affischer, tecknade
med hans vanliga verve och skärpa.
Slutligen Tyskland, där konstnärliga
affischer ännu ej äro mycket spridda. Man har
äfven i denna konstart upptagit motiv från
de tyska 15oo-tals-konstnärerna och har
åtminstone till en del lyckats få bort det
vattenhaltiga, sentimentala och slappa i
teckningen, som genom en del halfbättre
böcker och tidskrifter lyckats att äfven
hos stambesläktade folk tämligen
grundligt förstöra smaken för god konst.
I Sverige hafva nyligen ett par lyckliga
försök gjorts att införa bättre affischer än
de vanliga. Herr O. Hjortzberg utförde
våren detta år en färgskiss till en
programaffisch till Konstnärsfesten, och herr G.
Lindberg tecknade till Hippodromfesten
ett par bålde riddersman af god verkan.
—- Väl vore om dessa tendenser att inom
detta område närma konst och industri
Konstnärlig affisch af Anning Bell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
