Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagboken. Bilaga till Ord och Bild - N:r 1, Januari - Musik. Operan - Konserter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 8
dagboken.
Lohengrin. Utrustad med en varm, fyllig och
väl skolad röst, visade sig hr R. vara en
duktig sångare men framför allt en rutinerad
skådespelare, som i allmänhet i dramatiskt
afseende gjorde mycket mer af sina partier,
än hvad vi äro vana att se å vår opera.
Aida, sådan den gafs aftonen den 26
november, var för öfrigt i flera afseenden en
mönsterrepresentation af högt värde, och
Lohengrin, hvari hr R. spelade mot fru Ostberg
som Elsa, skulle nog varit så, äfven den, om
Ortruds parti utförts af någon annan än
fröken Almati, hvilkens indisposition(P) synes ha
oroande tendenser att blifva kronisk. Den
tyske sångaren blef emellertid aldrig rätt
populär härstädes, och gästspelet, som
näppeligen lände operakassan till favör, afbröts
tidigare än ämnadt var.
Den 20 och 27 december debuterade en
ung fröken Sparrman i Julias stora och svåra
roll. Af publiken mottogs hon synnerligen
välvilligt, erhöll applåder, inropningar och
blommor, och äfven kritiken har i allmänhet
gifvit henne sitt erkännande och betecknat
debuten såsom lyckad. Med intresse emotses
fröken S:s nästa uppträdande, då det är att
hoppas att hon fått sig anförtrodd en lättare
rol än Julias, som helt visst ej lämpar sig
för en debutant.
Det nya året har inledts med Oberon,
Tannhäuser och Leonora; sannolikt torde väl
vara, att den närmaste tiden, nu sedan operans
tvenne viktigaste krafter å mansidan
återbördats, skall erbjuda mera af intresse än den senast
tilländalupna terminen. Man repeterar för
närvarande följande operor: Sylvia, Vännen Fritz,
Trollflöjten, Fryne, Hvita Frun och Valkyrian.
Antagligen komma under spelårets lopp äfven
Verdis »Falstaff» och Halléns »Häxfällan» till
utförande.
Konserter
har säsongen haft att bjuda på till stort
antal och af omväxlande art. Bland större
sådana förtjäna att nämnas Filharmoniska
Sällskapets, den 20 november, därvid Saint-Saëns’
storslagna tondikt »La lyre et la harpe» för
första gången utfördes härstädes,
Musikföreningens och Richard Hennebergs, resp. den
24 och 27 samma månad, alla å Musikaliska
akademiens stora sal. Som solist vid de båda
senare konserterna medverkade bl. a. hr
Salomon Smith.
Vid ungefär samma tid aflade tvenne
utländska konserterande konstnärer besök
härstädes: franske violinisten Henri Marteau och
sångerskan fru Emma Nevada. Den förre,
en 20-årig yngling, väckte till följd af sin
oerhördt uppdrifna tekniska förmåga, sin vackra,
sångbara ton och sitt intelligenta spelsätt
formlig sensation och blef genast publikens
förklarade gunstling. Han spelade å 6 à 7
konserter, å Akademien och Operan samt i Berns’
salong, och hade alltid att glädja sig åt till
sista plats fyllda hus och det lifligaste bifall.
Herr Marteau återkommer inom kort till
Stockholm för att gifva ytterligare ett par
konserter, den 2 2 och 2 5 dennes. — Långt
mindre lycka hade fru Nevada. Hon
anlände vid en något olägligare tidpunkt, då
uppsjön af musiktillställningar just börjat slappa
allmänhetens intresse och
Gustaf-Adolfs-festligheterna togo i anspråk det som ännu fanns
kvar. Publiken å den enda konsert,
artisten gaf här, var fåtalig men entusiastisk;
kritiken däremot ej utan skäl kylig.
Att nämnas förtjäna äfven tvenne unga
finska konstnärer — eller kanske snarare
konstnärsämnen —, sångerskan Ida Morduch
och pianisten Karl Ekman, hvilka gåfvo
konsert i Vetenskapsakademiens hörsal. Fröken
M. visade sig härvid förfoga öfver ett härligt
instrument, en ganska kraftig men mjuk sopran
af mörk, varm, bedårande vacker färgton;
hon saknade emellertid i hög grad teknisk
utbildning och musikalisk mogenhet, om hon
ock visade tydliga anlag åt romanshållet.
Pianisten Ekman var en ypperlig ackompagnatör och
ägde högt uppdrifven, klar och pärlande
teknik, hvaremot föredraget led brist på
mjukhet och värme-
Af öfriga konserter anmärka vi
operaartisternas till förmån för Helmer Strömberg,
därvid äfven hr Marteau medverkade, Aulinska
kvartettens musikfest till Rubinsteins minne,
konserter af konstnärsfamiljen Ekvall samt
under helgen af hr Lomberg, med biträde af hrr
Agnar Strandberg, Hjalmar Meissner m. fl.
Bebådade att äga rum under månadens lopp
äro bl. a. populära musikföredrag af hrr
Stenhammar och Bäck. Att Aulinska kvartettens tredje
kammar-musik-soaré ägde rum den 12 och
konsert af Hallen med biträde af fru Linden m.
fl. den 14 dennes hinna vi här blott anteckna.
Stockholm, Iduns Tryckeri Aktiebolag, 1895.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
