Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagboken. Bilaga till Ord och Bild - N:r 5, Maj - Teater. Stockholms teatrar. Af E. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 38
dagboken.
TEATER.
Stockholms teatrar.
K. operan.
Maj 4. Profeten. Opera i ç akter af G.
Meyerbeer. (Johan: Herr Götze).
i 7. Lohengrin. Opera i 4 akter af R.
Wagner. (Lohengrin: Herr Götze).
» 16. Den vilseförda. Opera i 4 akter af G. Verdi.
(Violetta: M:me Véhon-Halvorsen).
> 18. Navarresiskan. Lyrisk episod i 2 akter
af Jules Claretie och Henri Cain. Musiken
af J. Massenet.
Hans och Greta. Sagospel i 3 taflor af
Adelheid Wette. Musiken af Engelbert
Humperdinck.
» 28. Guldkorset. Opera i 2 akter, efter
franskan af Mosenthai. Musiken af Ignaz Brüll.
/ Marocko. Opera comique i 1 akt. Efter
franskan. Musiken af Joseph Dente.
K. dramatiska teatern:
» 11. Ungdomskärlek. Lustspel i 1 akt af Adolf
von Wilbrandt.
Fribytaren. Komedi på vers i 3 akter af
J. Richepin. Öfversättning af Ernst
Lundqvist.
» 21. Den sönderslagna krukan. Lustspel i 1
akt af Heinrich von Kleist. För svenska
scenen behandladt i fri öfversättning af
Nils Personne.
Södra teatern.
April 27. För välgörande ändamål. Lustspel i 4
akter af Franz von Schöntan och Gustav
Kadelburg.
Vasateatern.
(Aug. Lindbergs sällskap).
Maj 9. Bröllopet på Ulfåsa. Skådespel i 5 akter
af Frans Hedberg.
» 13. Hamlet. Sorgespel i 5 akter af William
Shakespeare.
» 20. Kärlekens komedi. Komedi i 3 akter af
Henrik Ibsen. Öfversättning af Harald
Molander.
» 21. Per Gynt. Dramatisk dikt af Henrik Ibsen.
Tablå i och 6. Öfversättning af G. af
Geijerstam.
Hannele. Drömdikt i 2 afdelningar af
Gerhart Hauptmann. Öfversättning af K.
A. Tavaststjerna.
Djurgårdsteatern.
(Alb. Ranfts sällskap).
» 18. Senator Andersson. Lustspel i 3 akter af
Franz von Schönthan och Gustav
Kadelburg.
Säsongens stora teaterevenement hafva
varit af ambulatorisk art. På vårt lands första
seen har den största tilldragelsen varit, att
ett stycke, som i alla andra större städer haft
en afgjord men ingalunda oerhörd framgång
på de bästa sekundteatrarne, här gör en så
stormande och enastående succes, att våra
teaterannaler näppeligen kunna uppvisa ett
motstycke; finnes det något, är det i
operettens klang- och jubeldagar som det bör
sökas. Ett gästspel af Knut Almlöf är ju
alltid ett evenement; hans fina, mästerligt
behärskade, i hvarje detalj fullfärdigt utarbetade
konst sticker allt för bjärt af mot hvad som
i allmänhet bjudes oss, för att icke alltid
tilldraga sig en särskild uppmärksamhet och
beundran, men nu lika litet som förr under de
senare åren har det bragt något nytt. Och
det är dock det nya, det förut osedda, som
främst för oss ter sig som en stor tilldragelse,
ett evenement. Ny och hänförande var Ida
Aalbergs konst, nya och intressanta Curels,
Minna Canths och Gerhart Hauptmanns
dramer, som presenterades af fru Håkansson och
herr Svennberg m. fl.; »Lille Eyolf» hade i
hög grad aktualitetens intresse såsom varande
Ibsens senaste arbete, och fast det
Lindbergska sällskapets repertoar å k. operan och
Vasateatern under våren till stor del bestått
af gamla stycken, har den dock genom sin
förträffliga art och genom framställningens
stora förtjänster i en allsidig konstnärlig
sträfvan gjort ett visst, aktningsbjudande intryck
af något nytt på »Madame Sans-Génes»
publik.
August Lindberg är en anmärkningsvärd
företeelse i vår tids teaterlif, väl värd, att
den intresserade ägnar honom en stunds
fördomsfri uppmärksamhet, ty gör man det och
vill man vara rättvis, torde det ganska säkert
blifva »med hatten i hand» som man ser på
hans verksamhet. Han har aldrig som
skådespelare haft sin bästa publik i Stockholm;
en del af kritiken har fåfängt sökt sätta
honom på piedestal som vår förnämste
skådespelare utan vank och lyte, en annan del har
envisats att se endast hans svaga sidor, detta
måhända på grund af oförmåga hos denna
kritik att komma förbi, tränga igenom de
yttre bristerna. Ty de stora förtjänsterna
hos August Lindberg äro af den art, att de
ligga utom sferen för den skola, som vi
under senare år fått lära oss betrakta som den
bästa dramatiska konst, och hans fel äro af
det slag, att de mycket lätt besticka en yt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
