Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagboken. Bilaga till Ord och Bild - N:r 7, Juli—Aug. - Eugène Delacroix’ dagbok - Teater. Stockholms teatrar. Af E. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 52
dagboken.
des oeuvres cités. Portraits et fascirailé. Paris,
Plon-Nourrit. 1893 —1895).
Denna dagbok, förd under loppet af
fyrtio år, låter oss följa den berömde
konstnären från hans tjugufemte år genom ett lif,
som mera än de flestas var stort och
plågsamt, rikt på tankar och fruktbart i sin
nyskapande kraft. Han skref dessa
dagbokshäften för att få lugn efter sina
sinnesrörelser, för att finna och analysera sig själf,
såsom han analyserade allting annat. Sådan
Delacroix framträder i sin »Correspondance»
och i sin »Journal», är han intagen af en
på samma gång hög och fri filosofi och
moral; hans skaplynne är subjektivt och djupt
aristokratiskt, fullt af ordning, regelbundenhet
och metod; hans hypokondriska temperament
inverkar på hans sätt att vara, som är
kantigt, såsom ömtåliga naturers, hvilka varit
utsatta för för mycket tryck utifrån, och på
hans omdömen, som äro stränga, ehuru utan
afund, misstänksamma, till och med orättvisa.
Han är besvärad af sin tafatthet, han
upptäcker det tråkiga och alldagliga i allt och
utvecklar en negativ elektricitet, som håller
den uppriktigaste beundran på afstånd. Han
har det så trångt i världen som i ett fängelse.
Han existerar tack vare dessa otåliga
illusioner, som finnas hos stora konstnärer, och
denna tillkämpade föresats, som är utmärkande
för de ädlaste bland de lefnadströtta. Han
tror sig älska ensamheten men har behof af
förströelser, ja af smicker. Trots det
liknöjda i hans lynne griper han sig energiskt
an med gigantiska arbeten. Ty arbetet,
»arbets rus», ger honom nytt lif. Han kastar
sig öfver det med raseri, kufvar sin
maklighet, far illa med sig, tänker blott på att
uppnå det mål han föresatt sig. Ännu ett
drag: han har ingen aning om den verkliga
storheten i sin begåfning.
I denna på psykologiskt intresse så rika
dagbok framträder Delacroix både såsom
kritiker och såsom skapande konstnär.
Anhängare af »det sköna», troende på tillvaron af
något absolut på det estetiska området, var
han ständigt upptagen af att framställa Dantes,
Byrons och Shakesperes fantasiskapelser, dem
han uppfattade på sitt eget vis. I konsten
älskade han de episka måtten. Hans
artistiska uppfostran förde honom emellertid
ej till Italien. Han tycktes hafva varit rädd
för att lära af de gamle mästarne: de äro,
säger han, ej mindre farliga än de äro
nyttiga; de gifva konstkritiken vapen i händerna
emot hvarje originalitet. Till Belgien kom
han först 1850; dessförinnan kände han till
de gamla skolorna endast genom Louvren
och ett par privatsamlingar och kom aldrig
att göra bekantskap med de primitive. Han
älskade Tizian och Veronese och anade
Velasquez. Vår tid har svårt att förstå hans
djupa beundran för Rubens, som är så föga
intellektuell och i all sitt mästerskap så ytlig,
men den skall så mycket mera erkänna den
fina urskiljningen i Delacroix’ smak, då han
talar i så underbara ord om Rembrandt, om
gotiken, om den engelska skolan samt om
Corot och Millet, dessa nydanare, till hvilkas
krets vi räkna äfven honom själf.
(Efter Ary Renan i »Gazette
des beaux-arts».)
TEATER.
Stockholms teatrar.
Djurgårdsteatern.
Direktion: Alb. Ranft.
Maj 18. Senator Andersson. Lustspel i 3 akter af
Franz von Schönthan och Gustav Kadelburg.
Fri öfvers, af O. Wijkander.
Juni 8. Jorden rundt på 80 dagar. Dramatiseradt
reseäfventyr i 15 tablåer af Jules Verne
och A. d’Ennery.
Juli 15. Texas-Jack. Amerikanskt lustspel i 4
akter. Bearbetniug af Ch. Kjerulff. Svensk
öfvers, af C. Correus.
Aug. 12. För tidigt. Proverb i 1 akt af Anders
de Wahl. Herr Kalfaktorn. Lustspel i
3 akter af Ch. Bossel och Edm. Delavigne.
Öfversättning.
Arena-teatern.
Aug. i. Den sköna Melusina. Sagospel med
musik, sång och dans i 4 akter och 10 tablåer
af Ernst Pasqué. Musiken af Ferd.
Langer. Fri öfversättning af L. A. Ahlgren.
Djurgårdsteatern.
Man och man emellan i väl underrättade
kretsar, som jämväl äro i tillfälle att göra
jämförelser, omtalas denna sommarsäsong som
ovanligt lycklig och vinstgifvande för Djur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
