Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Om svenskarnes lynne. Af Verner von Heidenstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egenskaper, som i våra dagar göra dem mer
än rättvist obemärkta. De äro den
germanska racens mest kosmopolitiska och
moderniserade nation. De synas därför lika
alla andra. De äro en spegel, i hvilken
utländingen dunklare eller tydligare
igenkänner sig själf. Den djupa obestickliga
utveckling inifrån, hvilken för ett folk är
lika fruktbringande som för individen och
dagligen slår klingande mynt af lynnets
alla möjligheter, står dem ödesdigert
fjärran.
Deras byggnader, deras seder och
bruk sakna nationel prägel och beteckna
blott summan af det för tillfället
modernaste. I hela riket finns måhända icke
en enda orörd byggnad från medeltiden,
och en främling utan kunskaper skulle
kunna anse Sverige för ett nytt land
utan historia. Den allmänna
storstadsstilen nedtränger med snabbhet till
landsorten, bland hvars nytimrade paradhus
du svårligen skall kunna återfinna en
liten småstad från din farmors
förlofningsår. Res i stället till Danmark, och
bakom de små fönsterrutorna, där de
hvita gardinerna och krukväxterna
nyfiket skjutas åt sidan, framtitta vänliga,
underbart gammalmodiga hufvud med
stärkt mössa och benadt pannhår, och
du skall förstå, att tidens hjul där rullat
långsammare, och att det danska
folklynnet, trots allt, i grunden är mer
konservativt. Vill du höra munkarna sjunga
mässan med samma ord och i samma
tro som vore den heliga Birgitta ännu
på vallfärd till Rom, behöfver du endast
begifva dig till Tyskland. Där kan du
ännu få bäddas på gammaldags vis med
ett bolster i stället för täcke, och där
bjudas dig de mjöltunga rätter, på hvilka
ingen ätit sig sjuk i Sverige sedan din
stamfars graföl. Framför porthvalfvet
till Stollberg, det sofvande slottet i
skogarna på Harz, vakta än i dag
femtonhundratalets hillebardierer, och rundt
borgen ser du de bevarade medeltidsgator,
som du förgäfves söker i Vadstena. I
Lübeck träder du under den gamla
stadsport, som ännu borde spegla sig i
Norrström. Vill du pröfva den klöfjesadel, i
hvilken stolts jungfrun, kringsvärmad af
stigmän, red till gillet, begif dig till
Tyrolen — och vill du skaka hand med själfva
stigmannen, då kan du träffa dem i det
gamla kulturlandet Italien. Önskar du
torka din kappa framför elden i kung
Adils ryggåsstuga, då leder vägen upp
till Norges konservativa odalmän. Kort
och godt, söker du konservatism, så res
hvart dig lyster, blott icke inom Sveriges
gränser. Allt, som kan kallas modernt,
särskildt allt, som kan öka
bekvämligheten och lyxen, tillägna sig svenskarne
däremot med svindlande brådska. De äro
kinkigare på tobak än paschorna i
Stambul. De äro större vinkännare än
provençalerne, och inga lorder kunna
sakrikare bedöma en konjakssort än ett par
stackars skuldsatta svenskar, hvilka nyss
lämnat föräldrahemmet.
Om denna modernitetsjakt
ådagalägger brist på motståndskraft, är den, som
antydt, dock så innerligt sammanvuxen
med det svenska lynnets yppersta
egenskaper, att icke ens den mest ingående
granskning skulle mäkta att till fylles
särskilja skugga och ljus. En nation,
som genom sina regenter, sina långvariga
krig och genom immigranter under
århundraden stått i så liflig beröring med
utlandet, kan icke bevara många särdrag,
och påtagligen har motståndskraften
likväl varit större än i förstone kan tyckas.
Hur snabbt ursprungligheten uppblandas,
visa oss närmast norrmännen, hvilka
genom sin konservatism och sitt
afsöndrade läge visserligen nyss vid en för
dem gynnsam tidpunkt skapat en
nationel litteratur, men hos hvilka beröringen
med utlandet redan orsakar en märkbar
förtunning och afmattning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
