Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Om svenskarnes lynne. Af Verner von Heidenstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hur ofta betecknas icke emellertid
svenskarne såsom stillastående och
konservativa! Denna villfarelse orsakas
närmast af deras tillbakadragna tystlåtenhet.
Svenskarne frukta nationelt offentligheten
på samma sätt som denna fruktas af en
bildad privatman, hvilken kan tänka
åtskilligt men sky att predika det på
torget. Stockholm saknar än i dag ett
intelligensblad, och tidningarna äro
ingalunda ett uttryck för de bildades
verkliga meningar. Spörj däremot mellan
fyra ögon vid taffeln våra statsmän, våra
lärda, våra konstnärer och talanger inom
alla riktningar, och svaret får en helt
annan klang af skepsis och fördomsfri
uppfattning än när det uttalas till
allmänheten. Svenskarnes höga upplysning
är icke offentlig utan den är en offentlig
hemlighet. Detta medför en nihilism och
en demoraliserande dubbelhet, som erinra
om förhållanden i despotiskt regerade
land, och som utmynna i likgiltighet.
Hvem som helst vet, att det offentliga
uttalandet om en fråga, en ny bok eller
en tilldragelse har föga att skaffa med
det, som man i själfva verket tänker.
Allting blir lika bra och lika dåligt, och
blott det utländska har rang. Åter se
vi här ett aristokratiskt drag, och åter
se vi, hur lätt ett sådant förbleknar till
en svaghet, som lämnar spelrum åt den
lumpnaste egennytta och feghet. Denna
ömsom klandervärda, ömsom världskloka
och öfverlägsna tystnad måste mer än
något annat göra oss svårförstådda inför
yngre nationer, som ännu skrifva på sin
Atlantica.
Ingen missteckning kan vara gröfre
än den, hvilken framställer svenskarne
som skrytsamma pratmakare. Storordiga
chauvinister bullra visserligen också i
Sverige men icke bland de andligen
framskjutna, som hos många andra folk, utan
bland nollorna. Vill du höra en riktigt
urmodig patriotisk gaskonad, res då till
de stora kulturlanden! Till och med bland
storhetstidens flygande fanor
kännetecknas svenskarne af en viss tillbakadragen
och blyg tystlåtenhet. Den trycker sin
stämpel på vårt lif och på våra nationela
fester, hvilka sakna poetisk djärfhet samt
anordnas för ämbetsmannamässigt och
fantasilöst och förfela därigenom sin
verkan. Vi äro för blyga för att någon
bland oss skulle våga uppträda med
handlingar eller förslag, hvilka kunde
uppfattas som ett personligt jagande efter
uppmärksamhet. Därför blir allt för torrt
och formelt. När Hugo jordades, stod
om natten hans kista under den
napoleonska triumfbågen, omgifven af
brinnande fyrfat. Vi däremot vågade nyligen
icke ens resa en grift i Djursholms
skogsdungar eller i vår stad åt en af våra
afsomnade diktare. Hvilken svårighet hade
det varit att insamla hundra tusen
kronor och bygga hans mausoleum under
lindarna i Humlegården! Hvarför gjorde
vi det icke? Därför att vi voro för blyga.
Samma skygghet breder sig öfver vår
politik och våra reformer. Vår
modernitetsifver låter ingen känsla binda oss
vid det gamla och häfdvunna, men vi
hållas tillbaka af vår skygghet, stundom
också af vår erfarenhet och skepsis, och
det sammanhänger rent af med vår
tillmötesgående höflighet att vi ej gärna slå
af hvarandra hufvudet i onödan samt att
reformernas man alltid först framträder
i elfte timmen. Så har det varit från
Engelbrekts dagar allt intill nu, och denna
långsamhet, hvilken rymt så mycken
plikttrohet och heder men äfven själfviskhet
och gladlynt lojhet, är konservativ blott
till skenet.
Icke heller äro svenskarne konungskt
sinnade. De fasthålla vid ett
monarkiskt statsskick, emedan det tills vidare
synes dem ändamålsenligast, men de
sakna den känsla för »legitimiteten»,
hvilken väl måste anses som rätta märket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
