Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Drottning Kristinas sista dagar. Af C. Bildt. Med 9 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6
C. BILDT.
Viktorias bild å de engelska postmärkena.
Hur föga tilltalande än Kristinas yttre
föreföll, var det sällan att ej främlingen
gick förtjust från audiensen. Det var
svårt att träffa en person, som förenade
mer naturlig kvickhet med vidsträckt
beläsenhet och erfarenhet samt gladlynt
öppenhjärtighet. Därtill en osökt
förmåga att till hvar och en säga något
smickrande, just idealet för furstar som
»gifva kur».
Lika enkel, naturlig och intagande
Kristina kunde vara, när hon tog emot
i hvardagslag, lika tråkig och oresonlig
visade hon sig däremot vid officiela
tillfällen. Hon kände på fem fingrar tidens
krångliga etikett men begagnade sig helst af sin
kunskap för att bryta med gifna regler.
Ingen titel var nog fin, ingen stol nog
hög, ingen bugning nog djup, ingen salut
nog lång, då hermelinsmanteln kom på
och hon uppträdde som drottning. Hon
var alla ceremonimästares skräck och fasa,
ty hur de än styrde och ställde, var det
sällan hon ej fann något att beklaga sig
öfver, och hon skrädde då inga ord, vare
sig i tal eller skrift.
Utom den egentliga uppvaktningen
syntes i drottningens dagliga omgifning
hennes tre sekreterare: italienaren abbé
Santini, svensken Andreas Brovall
Galdenblad, fanatisk katolik och ifrig
prose-lytmakare, och fransmannen grefve
d’Ali-bert samt två vetenskapsmän af något
underlig typ, matematikern Domenico
Quartarono från Messina och kemikern
Giacomo Bandiera. Med dem tillbrakte
drottningen sin mesta tid. Hon hade pä
sista åren ledsnat något på att göra i
politik, men hon kunde icke i sin
brefväxling förbigå tidens stora händelser, och
hvad hon skref därom vittnar om stor
skarpsynthet och fördomsfrihet, när
hennes egna intressen icke skymde blicken.
Hon hade t. ex. uttalat sitt ogillande af
Ludvig XIV:s förföljelse mot protestan-
terna och länge förutsett, att Jakob II:s
bigotteri skulle störta honom från
Englands tron, tack vare, tvekade hon ej att
skrifva, »det fördömda släktet jesuiter och
munkar, som fördärfva allt de lägga sig
uti». De klara tankarna äro klädda i
lika klara uttryck: enkel, logisk, lättläst
flyter stilen, en sällspord egenskap i detta
krumelurernas tidehvarf. Drottningens
egna affärer voro få: de rörde sig
egentligen om utfåendet från Sverige af
restan-tierna å hennes inkomster och utbytet af
hennes rättigheter öfver
underhållsländerna mot full suveränitet öfver Bremen.
Därom pågick ständig brefväxling med
hennes generalguvernör Olivekrantz och
med den till Sverige afsände unge
markisen del Monte. En trägen
korrespondens underhölls också med hennes
bankir i Hamburg, en portugisisk jude vid
namn Diego Manuel Texeira, en man
som hjälpt henne ur mången klämma,
till icke ringa båtnad för sig själf, såsom
man lätt kan tänka sig Dessutom
bedrefs under Kristinas sista dagar en
underhandling ined brandenburgska hofvet.
Sedan hon uppgifvit hoppet om att
erhålla Bremen från Sverige, hade hon
nämligen fattat planen att af kurfursten få
suveräniteten öfver Halle och Halberstadt
eller Magdeburg i utbyte mot sina
rättigheter öfver Pommern och testamente af
sina dyrbarheter. Dessa underhandlingar,
hvilka afbrötos af hennes död,
föranleddes af Kristinas längtan att lämna Rom
och komma ifrån alla de krångligheter
hon där iråkat. Åtminstone sade hon
det själf, men det är svårt att säga
om hennes ord voro återspeglingen af
en djupt rotad afsikt eller blott uttrycken
af tillfälliga misstämningar.
Vid sidan af denna allvarliga
brefväxling pågick mellan Kristina och andra
furstliga personer, isynnerhet i Italien,
det vanliga utbytet af komplimenter och
ceremoni-bref samt från hennes sida ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
