Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Det femtionde häftet. Af Karl Wåhlin. Med 17 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET FEMTIONDE HÄFTET.
Ar KARL WÅHLIN.
Med i 7 bilder.
DEN anledning, som förmår mig
att för första gången taga något af
utrymmet i »Ord och bild» i
anspråk för att tala om tidskriften själf i
dess egna spalter, framgår af
öfverskrif-ten. Huruvida »Ord och bild» någonsin
skulle hinna så långt som till sitt
femtionde häfte, har mer än en gång
förefallit både mig och andra, som haft med
företaget att göra, såsom mycket ovisst.
Verksamheten har varit rik på de både
eggande och ansträngande strapatser, som
äro förknippade med en resa i okända
och osäkra trakter, där ett misstag kan
medföra ödesdigra följder och där man
lätt förlorar spåret af den stig, som
leder fram till målet. Ej underligt då, om
vi känna glädje öfver att hafva kunnat
lyckligt tillryggalägga det stadium af
vägen, som nu ligger bakom oss, och,
äfven om företaget fortfarande är
beroende af åtskilliga gynnsamma
omständigheter, som vi ej säkert kunna förutsätta,
dock våga att hysa hopp om att vägen
fram till det fulla hundratalet, som skall
vara tillryggalagd i april 1900, ej skall
erbjuda fullt så stora svårigheter som
den, hvilken nu ligger bakom oss.
Det har ofta sagts såsom en allmän
regel, att tidskrifter ej »gå» i Sverige,
och till bekräftelse härpå kunna anföras
en hel rad af namn på förtjänstfullt skötta
periodiska organ, hvilka uppehållits
genom enskilda uppoffringar och förr eller
senare måst upphöra af brist på
allmänhetens uppmuntran, allt under det att
våra tidningar vuxit ofantligt i antal,
omfång och betydelse och under det att
bokproduktionen ingalunda företer några
tecken till afmattning. Det vore dock
alltför onaturligt, om icke detta
missförhållande skulle vara af öfvergående natur.
Hos hvarje modernt kulturfolk spelar
tidskriften en ytterst viktig roll och
tager en stor del af den läsande
allmänhetens intresse i anspråk. Den utgör ett
oumbärligt mellanled mellan pressen och
litteraturen, behandlar frågorna inom den
förra i utvidgning, inom den senare i
sammandrag, skänker lif och åskådlighet
åt referatens torra fakta och väcker nya
intressen för ämnen, hvilka icke
dessförinnan kommit under läsarens synvinkel.
Under det att tidningens »färg»
reflekteras å allt som faller under dess
belysning, kan tidskriften låta det ena
bidraget vara oberoende af det andra,
den ene medarbetaren af den andre, och
kan på så sätt utgöra en afspegling och
en sammanfattning af mycket arbete, som
på skilda vägar riktas mot gemensamma
mål. Tidningarne gifva oss händelserna
dag för dag, allt eftersom de passera;
tidskrifterna gifva oss öfverblicken öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
