Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Det femtionde häftet. Af Karl Wåhlin. Med 17 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET FEMTIONDE HÄFTET.
7 i
välvilja att anbefalla företaget i hans
benägna åtanka och på
boutredningsmannens tillmötesgående att såsom
testamentarisk disposition erkänna Antells löfte i
ett bref till grefve Snoilsky om att hafva
saken i minne. Sverige hade en varm
vän i denne kosmopolitiske finske patriot,
som vid sidan om sina storartade
donationer till Finland ihågkom Nordiska
muséet och Vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien med betydande summor.
Vid bankofullmäktigen Magnus Julius
Neijbers bår yttrade pastor primarius
Fredrik Fehr om den aflidne: »Han
valen känslig och kärleksfull man med ett
friskt, frimodigt och flärdlöst sinne, fylldt
af aldrig sinande lifsglädje. Lifvet var
också för honom rikt. Hans håg drog
honom icke blott till hans hufvudsakliga
verksamhet, aftarslifvet, den var jämväl
öppen och kanske allra helst öppen för
den glädje, som konsten och naturen
kunna skänka.» Och talaren hade rätt:
med Neijber bortgick en af Stockholms
affärsvärlds mest sympatiska och af
idéela intressen lifligast berörda
medlemmar.
Inom affärsvärlden verkade äfven
filosofie doktorn Jakob Ulrik Quensel, dock
först efter att hafva en tid egnat sig åt
lärarekallet. Under de många år
Quensel var verkställande direktör för Skånes
enskilda bank utvecklades denna till ett
centrum för provinsens affarslif. Till den
mycket fordrande chefsställningen kommo
kommunala uppdrag, som togo hans tid
starkt i anspråk. Det oaktadt glömde
han ej de estetiska intressen, som han
odlat under sina universitetsår. Då
»Konstföreningen för södra Sverige» i början
af 1870-talet framträdde, var Quensel
en af dess stiftare, och han förblef alltsedan
en intresserad ledamot af dess styrelse.
Med Henrik Davidson, den
framstående finansmannen, verkställande
direktören och vice ordföranden i Skandina-
anna carlotta t.effler, duchessa di caianello.
byst af chiaradia. •
viska kreditaktiebolaget samt Danmarks
generalkonsul förlorade Stockholms
finansiella värld en lika skicklig som rastlöst
verksam medlem. Genom sin energi, sina
grundliga kunskaper och sitt förbindliga
sätt utmärkt lämpad för de platser han
beklädde, åtnjöt han med rätta ett
allmänt och odeladt personligt anseende
bland sina medborgare.
Då uppropet till aktieteckning 1892
utgick, var det endast en person som
utan att vara personligen tillfrågad och
utan att vara för redaktören personligen
bekant anmälde sig såsom intressent,
nämligen f. d. hofrättsrådet Carl Johan
Lindencrona i Kristianstad. Detta
tillmötesgående, som vittnade om ett lifligt
intresse för den litterära verksamheten i
vårt land, väckte min nyfikenhet att få
veta något mera om mannen. Han var,
har det berättats mig, i sin krafts dagar
en skicklig jurist, känd för sin förmåga
att klart och mönstergillt affatta sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
