Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Det femtionde häftet. Af Karl Wåhlin. Med 17 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
KARL WÅHLIN.
richard bergström.
ämbetsskrifvelser. Han var till sin natur
sluten och umgicks hellre med böcker
än med människor. I yngre dagar hade
han någon gång kunnat i kamratkretsen
lossa sin tungas band och då varit både
kvick och skämtsam, men med åren drog
han sig undan allt umgänge. Men bakom
den stela ytan hos mannen med de till
ytterlighet regelbundna vanorna rörde
sig ett lifligt intresse för den samtida
utvecklingen inom alla olika områden.
Särskildt låg honom den svenska
litteraturens och konstens framsteg om hjärtat.
Utan familj och enkel i sina lefnadsvanor,
kunde han i vidsträckt mån tillfredsställa
sin smak för böcker. De som kände
honom närmare visste att värdera hans
människovänliga sinnelag och förstodo
att hans egenheter ytterst berodde på en
blyghet och finkänslighet, som instinkt-’
likt skydde beröringen med en i mångt
och mycket grofhuggen värld.
Utom det stora minne professor Viktor
Rydberg efterlämnat såsom en af vår
litteraturs ädlaste och mest högtskådande
andar har han på många skilda håll
efterlämnat minnet af en människa som med
det mest osjälfviska intresse tagit del i
andras arbeten och sträfvanden och med
uppoffrande af egen arbetstid och egen
hvila sökt att underlätta framkomsten af
hvad han ansåg vara gagneligt. Det är
således intet enstaka fall vi omnämna,
då vi återkalla i minnet den vänlighet
han visade och det gagn han gjorde
»Ord och bild» genom att bevista och
deltaga i öfverläggningarne om företagets
upprätthållande, underteckna uppropet
till aktieteckning — af hvilket en del är
af honom dikterad — och själf deltaga
i teckningen, liksom genom det vackra
bidraget »I halfslummern» i andra
årgången. Det var endast ett uttryck för
hans nästan exempellösa anspråkslöshet
då han inledde detta med att tala om
sin tacksamhet för att »Ord och bild»
önskat ett bidrag af honom, och jag
måste hoppas att tillräckligt tydligt hafva
sagt och visat honom på hvilken sida
tacksamheten borde och måste stanna.
Viktor Rydbergs personlighet är tecknad
i »Ett skaldelif» af Ernst Beckman (4:e
årgången), och i artikeln »Viktor
Rydberg och hans senaste arbeten» (i:a
årgången) har Oscar Levertin skildrat
grunddragen af hans skriftställarskap.
Kort efter professor Rydberg afled
hans svåger, grosshandlaren Jolin
Kjellberg, en dugande affärsman och en i
vida kretsar känd och omtyckt
personlighet. Att hans bild ej här
förekommer, beror därpå att hans närmaste
efterlefvande ansett sig med hänsyn till den
bortgångnes lynne och åsikter icke böra
utlämna densamma.
Stora äro de förluster som drabbat
Sveriges litteratur och konst sedan »Ord
och bild» började utgifvas. Den största
af dem och tillika den senaste hafva
vi nyss vidrört. Det återstår ännu
mycket att säga om ämnet Viktor
Rydberg, men detta ämne kräfver sin
särskilda plats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
