Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Planetsystemets framtid. Af N. V. E. Nordenmark. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PLANETSYSTEMETS FRAMTID.
Il 7
Jorden var ännu ett glödande gasklot
utan lif på sin yta. Först då hon så
småningom genom utstrålning i rymden
hade afsvalnat och vattengaserna i
hennes atmosfär hade kondenserats och
störtat ned på ytan, förefanns möjligheten
för utveckling af lif. Här ägde väldiga
omstörtningar rum. Kemiska föreningar
af mångfaldigaste slag ingingos mellan
elementen. Så öfverdrages den svalnande
jorden af ett fast skal; vulkanerna börja
dock efter hand af denna ymniga
vegetation, och nu, sedan atmosfären blifvit renad
från detta för högre varelsers lif till och
med skadliga ämne, kunde djur framkomma
på jorden, först naturligtvis de växtätande
och sedan de köttätande. Slutligen är
tiden mogen och planeten i ordning att
mottaga det mänskliga släktet. Utan
tvifvel är det en jämförelsevis kort period
i sin utveckling, som jorden burit oss
varelser. Hvilka väldiga tidrymder som åt-
meteorregn.
arbeta under raseri och brak. Ändtligen
kunna de första lifsvarelserna framträda.
Så länge ännu största delen af ytan var
betäckt med vatten, kunde endast
vattenväxter och fiskar våga försöket att lefva.
Alen det fasta landet tilltog så småningom
i utsträckning och betäcktes med väldiga
skogar; gigantiska voro dess träd, mest
tillhörande ormbunkarnes och de
fräken-artade växternas klass. Luften var ännu
mättad med kolsyra, hvarför de äfven
frodades ypperligt, denna kolsyra uppsögs
gått för att af det gasformiga, från
solne-bulosan afsnörda klotet bilda ett hemvist
åt ett intelligent människosläkte, är
naturligtvis omöjligt att säga. Därtill
fordrades millioner och åter millioner af år. Och
så kunna vi i dag beundra naturens
skönhet och ändamålsenlighet, människans
förstånd och samhällets framåtskridande. Ty
vi måste göra det, oaktadt allt värt
missnöje.
Men allt omkring oss är underkastadt
död och undergång, och lika säkert som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
