Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Kvinnofrågan i social belysning. Af Carl Lindhagen - Litteratur. Edouard Rod. Af M. Prozor. Öfversättning från förf:s manuskript
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
édouard rod.
I83
vägar, sora ännu icke finnas, så har det
räckts dem stenar i stället för bröd.
Om dessa kvinnor dock gjorde klart
för sig, hvari den svaga punkteu i
angreppet ligger, så skulle de utan tvifvel ej med
fröken Keys praktik äfven fördömt hennes
teori, üe hade då tvärt om gladt sig
öfver den höjda fanan. Och de skulle ej
så mycket sökt förneka de många skugg-
sidorna utan med stolthet kunnat erkänna,
att den väg, de måste gå, är törnbeströdd
liksom alla vägar, sora leda till sanningen,
och att därför där skall möta mycket, som
lösryckt ur sitt sammanhang ter sig såsom
»missbrukad kvinnokraft», men sedt i den
historiska utvecklingens ljus kallas stora
och fruktbringande offer för kvinnosaken.
utteratur.
ÉDOUARD ROD.*
Öfversättning från förf:s manuskript.
AU R 1885, strax efter Victor Hugos
död och den entusiastiska
hyllning, som ägnades hans minne i
sammanhang med hans
triumf-ar-tade begrafning, höjdes plötsligt en röst,
inlades en gensaga mot den ära, som från
alla håll tillerkändes honom. Den rösten
tillhörde en ung man, som helt nyligen
gjort sin debut som skriftställare. I våra
dagar är det inte ovanligt, att de unge
från början uppträda med buller och bång
och som upprorsmakare. Om den uppsats,
i hvilken Édouard Rod anföll Victor Hugo
som tänkare, ej varit annat än ett utbrott
af sådan art, så hade den på sin höjd
väckt något uppseende inom någon litterär
klick, där storheter plötsligt uppdyka för
att blott allt för ofta åter sjunka till baka
i tystnad och glömska. Men denna gång
var det ej något dylikt, och den bildade
allmänheten bedrog sig icke. En bestämd
och allvarlig sinnesriktning, en djup
öfvertygelse, frimodighet och temperament, se
där egenskaper, hvilka man genast spårade
hos den unge nybörjare, som förut var så
godt som okänd, men som nu blef
samtalsämnet ej blott i Paris utan äfven i mer
än ett intelligens-centrum utom Frankrike.
Som kritik betraktade voro emellertid
dessa sidor allt annat än oantastliga. Var
* Ur en serie ännu icke utgifna monografier
med titeln »Kosmopolitiska skriftställare».
det ens någon verklig kritik detta? När
Rod som ett braskande pjoller affärdar den
raska bild, den storslagna liknelse,
hvarigenom skalden låter oss fatta det nära
sammanhang, som förefinnes mellan alla
instinktiva passioner (»det finnes två
varelser i denna värld, som i djupet af sin
varelse genomilas af glädje: modern, som
återfinner sitt barn, och tigern, som återfinner
sitt byte»), så kan man fråga sig själf, om
icke hos denne motståndare till Hugo den
förutfattade åsikten stundtals dämpat den
konstnärliga mottagligheten och dennas
förmåga att göra intryck på själen. När han
lösryckte vissa uttryck och verser ur deras
sammanhang och så därigenom korn dem
att förefalla meningslösa, så var detta ett
kritiskt tillvägagående, som endast lidelsen
i någon mån kan ursäkta, för så vidt som
lidelsen i sig själf är ursäktlig. Men denna
lidelse var det. Och icke blott ursäktlig,
den meddelade sig åt åtskilliga och sågs
med ej oblida ögon af många. Och visst
är, att bakom det korrekta språk Édouard
Rod använde, bakom hans uttryckssätts
beständiga hofsamhet anade man en
afgjord, en oblidkelig motståndare. Hvad var
det då hos Victor Hugo, som uppväckte
Rods harm? Han har själf besvarat den
frågan: det var frånvaron hos denne skald
af hvarje sann känsloimpuls, det var detta
snilles brist på förmåga att älska och lida,
och detta trots det han hos sig förenade
många generationers esprit. Den unge
Genève-författaren såg häri ett
inflytande af förtorkande och olycksbringande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
