Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Eleusis och de eleusinska mysterierna. Af Sam Wide. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEUSIS OCH DE ELEUSINSKA MYSTERIERNA.
57
liga förvaltare af de heliga
gudstjänstbruken. Den förnämste bland desse var
hierofanten, som tillhörde
Eumolpider-nas berömda ätt och utnämdes på lifstid.
Han, liksom öfrige Eumolpider, ledde
sina anor från Poseidon, som gemensamt
med Artemis hade ett tempel framför de
stora propyleerna i Eleusis. Under hans
ämbetsutöfning hemlighölls hans eget
namn, det doldes enligt ett antikt uttryck
»i hafvets böljor». Han visade, såsom
namnet angifver, mysterierna och gaf
den nödiga utläggningen.
Huru dessa mysterier voro beskaffade,
därom äga vi föga kännedom. Så
mycket kunna vi dock sluta oss till af de
antydningar, som meddelas af forntidens
skriftställare, att där uppfördes under
sång af hymner ett skådespel, som
framställde den heliga legenden om
Perse-fones röfvande, moderns sorgsna
kringirrande, hennes ankomst till Eleusis och
dotterns slutliga återkomst från
underjorden. Likaledes torde vi kunna antaga,
att i anslutning härtill vissa tröstegrunder
mot dödens och underjordens fasor
meddelades de invigde. Detta framgår ur
flere antika skriftställen, som bestämdt
förklara, att de eleusinska mysterierna
förlänade ljusa förhoppningar såväl för
detta lifvet som för tillvaron efter döden.
I den homeriska Demeterhymnen läsa
vi följande yttrande: »Salig är den
människa, som har skådat dessa heliga
handlingar; men den, som icke är invigd och
icke är delaktig af de heliga
gudstjänstbruken, skall icke efter döden få samma
lott som de andra, i underjordens
kvalmiga dunkel.» Och i detta vittnesbörd
instämma Pindaros, Sofokles, Isokrates,
Cicero och andra.
Därjämte är det högst antagligt, att
de invigde hvar för sig sökte genomgå
samma lidanden som Demeter, och vi ha
anledning förmoda, att hvad som i den
homeriska Demeterhymnen förtäljes om
Demeters ankomst till Eleusis, i själfva
verket endast utgör en bild af mysternas
eget tillstånd under den eleusinska festen.
Likasom Demeter i legenden satt stum
och sorgsen med ögonen riktade mot
marken och höljd i ett dok till tecken
af sin sorg, så torde äfven mysterna ha
gjort detsamma. Och liksom gudinnan
länge fastade, så torde mysterna en tid
ha afhållit sig från förtärande af mat och
dryck. Men gudinnan hade ändtligen
låtit förmå sig att bryta fastan och
förtära en dryck, bestående af mjöl, vatten
och poleja; och en sådan dryck förtärde
äfven de, som intogos i mysterierna.
Detta hade säkerligen betydelsen af ett
sakrament, hvilket förhöjde den religiösa
stämningen och införlifvade mysterna
närmare med gudinnans väsen.
Så förgick festtiden under skådespel,
liturgiska sånger, böner och offer. Bland
ceremonier, som förrättades, synas
åtskilliga hafva syftat på förhärligande af
Demeters införande af sädesodlingen.
Hvart 4:de år firades de eleusinska
mysterierna med större prakt än vanligt,
och då uppfördes kämpalekar af
allehanda slag. Den 23 Boëdromion afslöts
den hemlighetsfulla delen af högtiden
med ett vattenoffer, vid hvilket hvar
och en af de invigde fyllde tvenne kärl
med vatten och utgöt dem åt öster och
väster under uttalande af vissa mystiska
formler. Man har förmodat, att detta
gällde de dödes andar, men det finnes
skäl för det antagandet, att här endast
var en kvarlefva af den äldsta
karakteren hos den eleusinska festen, som väl
var en jordbrukarfest och skördefest.
Det fanns i Eleusis jämväl en högre
grad af invigde, »epopterna», som fingo
skåda syner af högre slag; men vi veta
icke med bestämdhet, hvari detta
skådande bestått. Och i allmänhet nödgas
vi bekänna, att vi om de eleusinska
mysterierna icke äga mycken kännedom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
