Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Purun Bhagats underverk. Af Rudyard Kipling. Öfversättning af Andrea Butenschön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PURUN BHAGATS UNDERVERK.
497
gåfvo årligen en officiel skrifvelse — en
»blå bok» — angående »statens
moraliska och materiela framåtskridande», och
utrikesdepartementet och indiska
regeringen voro förtjusta. Mycket få inhemska
stater upptaga engelska reformer utan
reservation, ty de vilja icke tro, såsom
Purun Dass visade, att han gjorde, att
hvad som är godt för engelsmannen,
måste vara dubbelt så godt för asiaten.
Premierministern blef en uppburen vän till
vicekonungar och guvernörer,
guvernörlöjtnanter, medicinska missionärer och
vanliga missionärer, till engelska
officerare, som kommo i skarp traf för att
skjuta villebråd på statens jaktmarker,
och till hela turisthorder, de där reste
fram och tillbaka i Indien under den
kalla årstiden och gåfvo anvisningar om,
hur saker och ting borde skötas. På
lediga stunder utdelade han stipendier
för studiet af medicin och fabriksväsende
efter strängt engelska principer och skref
bref till »The Pioneer», den stora
dagliga indiska tidningen, och förklarade sin
herres mål och syften.
Slutligen reste han till England på
besök och måste betala oerhörda
summor till prästerna, då han kom tillbaka,
ty till och med en brahmin af så hög
kast som Purun Dass förlorade kast
genom att fara öfver det djupa hafvet. I
London träffade han och talade med alla,
som det lönade mödan att känna — män,
hvilkas namn flyga öfver hela världen —
och såg en hel del mer, än hvad han
talade om. Lärda universitet gåfvo
honom hedersgrader, och han höll tal
och konverserade om hinduiska, sociala
reformer med engelska damer i
aftontoalett*, till dess hela London utropade:
»Detta är den mest intagande man, som
* Urringade klädningslif öfverensstämma ej
med den bildade hinduens uppfattning af
decorum. Öfvers.
Ord och bild, j:e årg.
vi råkat på middag, sedan bord för första
gången dukades.»
Då han återvände till Indien, blixtrade
det af ära, ty vicekonungen själf aflade
maharajahn ett särskildt besök för att
öfverlämna storkorset af indiska stjärnan
— idel diamanter och band och emalj;
och vid samma ceremoni, under det
att kanonerna dundrade, gjordes Purun
Dass till kommendör af indiska
kejsardömets orden, så att hans namn skrefs
sir Purun Dass, K. C. I. E.
Samma afton vid middagsbordet i
det stora vicekungliga tältet ställde han
sig upp med ordenskedja och tecken på
bröstet, och i det han svarade på en
skål, utbragt för hans herre, höll han ett
tal, som få engelsmän kunde öfverträffat.
Nästa månad, då staden hade
återvändt till sitt solstekta lugn, gjorde han
en sak, som ingen engelsman skulle drömt
om att göra, ty för allt som rör denna
världen dog han. Adelskapets
juvelprydda orden gick tillbaka till den indiska
regeringen, en ny premierminister
tillsattes i ämbetet, och en vidtomfattande
lek med platsombyten —- »hela hafvet
stormar» — började i alla underordnade
departement. Prästerna visste, hvad som
hade händt, och folket gissade det; men
Indien är det enda ställe på jorden, där
en man kan göra, som han behagar,
utan att någon frågar hvarför; och det
sakförhållandet, att Dewan sir Purun Dass
K. C. I. E. hade uppgifvit sin ställning,
sitt palats och sin makt och antagit
sunnyasins eller den helige mannens
tiggarskål och gula klädnad, ansågs icke
för något anmärkningsvärdt. Han hade
varit, så som den gamla Lagen
föreskrifver, tjugu år en yngling, tjugu år
en stridsman — fastän han aldrig burit
ett vapen i sitt lif -— och tjugu år
husfader. Han hade användt sin rikedom
och sin makt till det, som han visste,
att båda voro värda, han hade tagit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
