Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Christopher Jacob Boström. Af Allen Vannérus. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
ALLEN VANNÉRUS.
med han lefde i denna helgedom, halft
ironiskt skådande ned på »sinnevärlden»,
en stackars vanställd baksida af de
lefvande, själfmedvetande idéernas absolut
sanna, goda och sköna sfär. Där
befinna sig, enligt Boström, lifvets verkliga
härdar, och i samma mån det faktiskt
gifna tidslifvet blir en reflex af idévärldens
fulländadt aktuela lif, blir det besjäladt af
den sanna förnuftighetens ande. Boström
var således en den filosofiska idealismens
målsman, men så, som han var det, har
verkligen ingen varit före honom i
filosofiens häfder. Detta påstående är icke
något nationelt jubelfestskryt, utan ett
obestridligt faktum. Och just däri, att
han lyckades skapa en säregen och
betydelsefull form af idealism, den s. k.
rationela idealismen, ligger hans allmänt
historiska storhet.
På sanningen af denna sin
tankeskapelse trodde Boström med entusiastisk
styrka. Tron var öfver honom så
mäktig, att han dristade förklara, att hans
idealism utgjorde »den enda absolut
sanna världsåsikten.» Denna dogmatism är
det icke minst intressanta draget hos den
boströmska filosofien, jämförd med våra
dagars filosofi, hvilken i det stora hela
är i yttersta grad skeptisk, — liksom
den är naturalistisk, evolutionistisk,
panteistisk och, åtminstone delvis, ateistisk,
under det boströmianismen i motsvarande
hänseenden är det rent motsatta:
idealistisk, i principiel opposition mot
utvecklingstanken samt alltigenom teistisk,
således utmärkande sig för en art
kontrastoriginalitet. Boström trodde på sin
idealism, på samma sätt som den store
konstnären tror på sitt storverk. I grunden
var ock Boström ett slags filosofisk
konstnär, en inspirerad tankeskald, hvilken
tryckte geniets prägel på sin skapelse
och därför alldeles betogs af densamma.
Hvilket stolt medvetande: »min filosofi
är ny, och hvad den innehåller har ännu
ingen uppmätt. Den gör så stora
fordringar på människans tankeförmåga och
andliga utveckling i allmänhet, att ganska
få kunna tillägna sig henne. Det säkra
är, att jag vet och kunde säga mycket,
hvarom Platon och andra filosofer
hitintills icke vetat någonting». Boström
var naturligtvis äfven tänkare, i själfva
verket en mästare i det analytiska
uppdelningsarbetets konst, men han var
säkerligen vida mera intnitionist, en
skå-dare, hvilken på grundvalen af de spridda
elementens material kunde Iromma
helhetsbilder, totalvyer att utforma sig i
medvetandet, hvarefter dessa fingo
bestämma detaljerna. Äfven detta är ett
äkta filosofiskt drag. Ty filosofien är
egentligen icke styckeverk utan det till
universalitet syftande vetandet. Det är
först när filosofien utdanas till systematisk
fullständighet, till en omfattande
intellektuel organism med sina centraltankar och
sina periferiska tankar i inre öfver- och
underordning som den får sin
begrepps-enliga form —■ och sin makt öfver
sinnena. Och en dylik filosofi var den
boströmska, nej, den är, ty den kan ännu
i dag anordnas och studeras så, att den
systematiska synpunkten blir den
dominerande.
Sin rätta historiska inställning får
boströmianismen, om den ses i samband
med och såsom en integrerande del i
den spekulativa filosofi, hvilken — bland
andra riktningar — utgick från Kant
och afsatte de stora idealistiska
systemen, Fichtes, Schellings och Hegels.
Den problemställning, hvilken uppbär
det boströmska systemet, var väsentligen
betingad och förarbetad af denna
spekulation, liksom Platonismen och
Leibniz’ filosofi för Boström utgjorde
kunskapskällor i vissa andra hänseenden.
Icke desto mindre är Boströms filosofi
Boströms och ingen annans. Och sådan
den är, utgör den ett fullt värdigt mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
