Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Om stadsplaner med särskild hänsyn till svenska förhållanden. Af Fredrik Sundbärg. Med 18 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STADSPLANER.
I47
Vi måste i det följande inskränka oss
till att antyda en del af de ofvan
omnämda förgätna vishetsreglerna, sådana
de af Sitte dechiffrerats.
Han börjar med den enligt hans
förmenande ur estetisk synpunkt viktigaste
detaljen af stadsplanen, nämligen
anläggandet af de öppna platserna och de publika
byggnaderna, och konstaterar, att hos de
ter af forum och närmat sig till att blifva
hvad de nu i allmänhet äro, nämligen blotta
trafikcentra — dock spåras i de
förnämsta platsanläggningarna från medeltiden,
renässansen och ännu senare epoker.
Dessa traditioner framträda tydligast i
den italienska renässansens mången gång
medvetet efter antika förebilder utförda
system af öppna platser med omgifvande
PIAZETTAN I VENEZIA.
gamle dessa båda saker stodo till
hvarandra i ett högst intimt förhållande.
Utgående från det antika forum påvisar
han, huru dessa af pelargångar rundtom
inneslutna och med konstverk smyckade
platser, skådeplatserna för hela det
offentliga lifvet, äro att betrakta mera såsom
öppna samlingssalar, interiören, än såsom
knutpunkter för trafiklederna; samt vidare
huru traditionerna därifrån fortleft och —
ehuru allt mer försvagade, i följd af att
torgen under tidernas lopp förlorat sin karak-
byggnader, men de äro omisskänneliga
äfven i andra tiders och länders skapelser
af detta slag. De visa sig i en
sträfvan dels att åt torgen bevara så mycket
som möjligt af den beträffande forum
påvisade z«A?rz’öV-karakteren, dels äfven
att kring torget eller kring en
kombination af öppna platser koncentrera
stadens publika byggnader eller en grupp
af samhörande sådana, hvarvid dessa
byggnader blifva bestämmande för
platsernas form och hela anordning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
