Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Musikvettenskapen. Af Erik Hedberg. Med en bild af författaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUSIK VETTENSK APEN.
Af ERIK HEDBERG.
Med en bild af författaren.
Dä enda, som en fattin såte kan ha
makten mä, så är hä mä truten,
brukar Matts Ersson säga. A han vet nog
hur hä ä, för trut har’n, all värst, å fattin
ä’n, rittit asfattin. En kan int tänk’ säg
en människa skapa’, som ä värre än Matts
te å säg ifrån, når hä ä nånting. Han
krusar int för nån människa på jolen,
dåm får va’ hur hög som helst. Tell å
mä prosten geck åt för’n lediga tag, når
han skull ta’n i moral för, att han i fylla
å supenhet (Matts, förstår ni fäll) svor så
skaplöst okristlit. Nå slugare eller höger
lärd på nå sorts vis än anat fölk ä’n
inte, men si han ä så storm åt helskote
stram åf säg å ovettin å säker på säg,
så hä var allri vardt å bju te å fresta
å skäll ut’en tebakars. Allting begri-
per’n, å i allting ska han va’ jussom
förmer än dåm ara. I lite eller mytje —
värst ska’n vara.
Når Blom-Lasse ett tag tala om, att
han had’ sitt en räf i skogen, så had’
Matts sitt två, förstås. Dan ätter sä såg
Lasse två älgar, för han ä int så gäli
bet han heller. Ja, då had’ Matts den
da’n sitt tre, kan ni fäll begripa. —
Töcken ä han.
En gång likväl feck ja’ mäg en rittit
go skratt åten. — Hä va’ en
söndas-ättermidda, fult väder var hä å regnut
å lorstit alldelens oförfasli. Ja’ sått inna
i stugan ja’ å had fioln å sått å kvinta’
på, så barnungarne skull få roga säg lite
å dansa å huppa på gölfve’ mä hvarann.
Mor had rusta’ ihop lite hon, skura’ had
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
