Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Om norrskenet. Af V. Carlheim-Gyllensköld. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM »NORRSKENET.
15
Bredvid dessa sega, öppet eller
för-klädt mystiska föreställningar löper från
den förhistoriska tiden en idégrupp,
beroende på nyktert iakttagande af
enskildheter, det är i dessa norrskenet som ett
ljus af tanken förbindes med redan kända
källor till ljus, med universums ureld,
med solens skymningsskimmer, med
brinnande gaser eller dunster, med det
elektriska ljuset. Ostjakerna kalla norrskenet
för Somithut, gudseld, invånarne i
trakten af Nischni Kolymsk kalla det
spolo-chi, eldpelare, ryssarne och syrderna i
Arkankelsk benämna det zarå eller kya,
det är aftonrodnad, och indianerna vid
Hudsonbay bruka benämningen cdthin,
hind, i det de jämföra norrskenet med
de elektriska gnistor man genom
strykning kan locka ur en hårig fäll. Riktiga
åsikter öfverflöda, konsten är blott att välja
den rätta, har någon fransk filosof sagt.
Alla dessa åsikter utveckla sig och
frodas bredvid hvarandra i broderlig
endräkt. Hypotesen att norrskenet vore
ett återsken af urelden synes härstamma
från antiken; i en persisk kosmografi
från trettonde seklet, författad af
Zaka-rija Ben Muhame del Kazwin, anmärkes:
»Mången gång ser man kägelformiga
pelare, hvilkas bas står i närheten af
eldsferen, innanför månsferen, och hvilkas
topp räcker till sferen för den starkaste
kölden, vid polerna.» I nästan samma
form går detta föreställningsätt igen i ett
arbete af en annan medeltida lärd, den
nordiske författaren till Speculum regale
eller Kongespeilet, där det heter om
norrskenet: »Somliga säga, att eld rundt
omkring omger hafven och alla de vatten,
som flyta på utkanten af jordens boll.
Men eftersom Grönland ligger på världens
yttersta sida mot norr, så säga de, att
det kan förhålla sig så, att detta ljus
(det vill säga norrskenet) skiner från den
eld, som rundt omkring omger de
yttersta hafven.» En fransk akademiker gaf
i medlet af adertonde seklet en modern,
vetenskaplig form åt denna tanke, då han
förklarade norrskenet för affall af den
eldmateria, som i form af zodiakalljuset
omgaf solen, och ännu på 1860-talet
träffa vi i den vetenskapliga litteraturen
gengångare däraf.
Teorierna om reflex från solljuset
eller om brinnande svafvelångor ha
räknat bland sina anhängare flere af de
mest berömda namn, Pater Gassendi,
Cartesius, Euler, Tycho Brahe och andra,
ända in på våra dagar, men den åsikt,
som slutligen befunnits vara den riktiga,
är att norrskenets ljus är genom
elektrisk urladdning glödande luft. Blotta
utseendet är icke tillräckligt för att
afgöra en ljusstråles natur, den
samvetsgranne forskaren silar den mångskiftande
ljusstrålen genom sitt prisma, uppdelar
den i dess elementarstrålar af olika färg,
uppmäter med minutiös skärpa hvilka
ljusstrålar som äro närvarande och hvilka
som fattas, och är icke tillfreds, förrän
han återfunnit i det okända ljuset kända
ljusvågor af känd längd, som han
uppmätt på tio-, hundra- eller tusen-
milliondels millimeter. Professor Ångström i
Uppsala riktade först för trettio år sedan
spektroskopet mot norrskensbågen och
fann där just de ljusvågor, som den
ytterst förtunnade, af den elektriska
strömmen lysande luften utsänder, och
därjämte en annan ännu okänd ljusvåg,
enfärgad, gulgrön, som ännu är ett
mysterium.
Norrskenet var alltså elektriska
flammor i atmosferens högsta, mest förtunnade
regioner; 50, 100, ja 200 kilometer öfver
jordytan tändas dess bågar och strålar.
Elektriskt ljus alltså ! Men hvarifrån
kommer elektriciteten? skulle ett frågvist barn
fråga, och vi fullväxta äro just icke
mycket mindre vetgiriga. I forntiden
skulle man svarat, att den blef till genom
Skaparens allmakt, men samtiden har fått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
