Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Två svenska kärlekskorrespondenser från den sirliga stilens tid. Af Oscar Levertin. Med 7 bilder - I. Den sirliga stilen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
OSCAR LEVERTIN.
var först med 1670-talet som tydligare spår
af dess anda framträda i svensk
språkkonst. När allt kommer till allt, bör
kanske Lagerlöf nämnas som dess förste
representant. Går man från sonetterna
till Venerid öfver till Elisandravisan,
lämnar man bakom sig senrenässansens
erotik med dess hedendom under den
speglande platonska ytan. Hur fint
renässansens sonettist, han må heta
Petrar-ca, Ronsard eller
Sidney, destillerat
sitt kärlekselexir,
hur starkt han
försatt det med
filosofiska droger,alltjämt
kännes med doft
som af en droppe
rosenolja samma
sensuela
hänryckning, samma stänk
af vattnet ur
Afrodites lockar i alla
dessa sonetter om
kärleken mer än om
en älskad kvinna.
Hos Honoré d’Urfé
och i Elisandravisan
är naturdriften
skjuten åt sidan för
galanteriets ambition
och det subjektiva
tyckets orimlighet.
— Det är
klassicitetens moderna idealitet i känslan och
förfinad konvention i formen. Men
Lagerlöf röjer också yppighetsdraget,
barocktonen från Italien, smaken för ett
fulltonigare och praktrikare uttryckssätt.
I en bröllopsdikt af 1671 utaf hans hand
heter det om brudens rodnad:
Hoo kan see then Purpur Blomm.
i the Kinnr simmand om,
Som vor hon i Marmor sänkt
Hell’ på hvita Lilior stänkt. —
En annan dikt af Lagerlöf, om hvad
kärleken är, utgöres af en af dessa halft
bombastiska och halft vitziga
liknelseföljder, om hvilka redan är taladt. Hos
Lagerlöf funnos sålunda båda
stämnings-strömningarne, hvilka bära barockens
gemensamma etikett: den brusande
praktstilen från Italien och den förfinade
point-stilen från Frankrike. Det vanliga i
Sverige blir dock, att dessa båda riktningar
någorlunda skiljas åt och underhållas af
skalder hörande till
L A
gvirlande
D E
ivlie.
Pau r Mad, ’nwißlc.>
Stambon lüct,.
ivlielvcine
d angenes.
^Ejcript, parjft Sarry-
e.
olika samhällslager
och lefvande inom
olika atmosferen
Marinismen
framträder hos de lärda
poeterna, andliga
och världsliga
ämbetsmän, som
lidelsefullt odlat men ej
lika väl smält sina
humaniora och
hvilkas litterära takt ej
finslipats i
umgänge med
världsmännen och det
»förnäma fruntimbret».
Det är prelater som
Spegel och Rudeen,
ämbetsmän som
Li-lienstedt, Leyoncro-na och
Dahlstjer-na. Den artiga
riktningen, hvilkens
poesi har långt mindre allvarlig inspiration
men lättare takt, dansande fram på små
hoffrökensfötter, företrädes
hufvudsakligen af höfviska kavaljerer och unga
galanta officerare som Lindsköld, Werwing,
Gripenhjelm, föregångare för Dalin.
Ett par exempel åt båda hållen.
Inflytelserik för stilens allmänna utbredning
och auktoritet i Sverige var Spegels » Guds
verk och hvila», tidpunktens största
ansträngning i den andliga
världsförklaringens poesi. Hur starkt och tillika smaklöst
M. DC x Ll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
