Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - En museifråga. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN MUSEIFRÅGA.
Af HANS HILDEBRAND.
DET nuvarande tidehvarfvets kraf
på bildande af stora samlingar,
till hjälp för den vetenskapliga
forskningen och till gagn för
allmänheten, har naturligtvis gjort sig gällande
äfven i vårt land. De af gammalt
förekommande samlingarna hafva utvecklats
och nya hafva uppstått, såväl i
hufvudstaden som i landsorten. Märkligast
bland de nya stiftelserna är det s. k.
Nordiska Museet med dess bihang
Skansen, hvilka båda utvecklat sig på ett
storartadt sätt under en jämförelsevis ringa
följd af år.
Andra museifrågor finnas hos oss,
hvilka redan för längesedan blifvit satta
på dagordningen men ännu icke blifvit
lösta. En sådan är frågan om det
Allmänna etnografiska museet, för hvilket
många krafter arbetat, utan att det ännu
lyckats att få en byggnad uppförd och
museet hugnadt med en sådan ståt, att
det kan skötas och riktas.
I allra senaste tid kommer en annan
museifråga fram på dagordningen — icke
alldeles ny, ty jag och helt visst äfven
andra hafva ganska länge tänkt på henne
—- och det är frågan om Statens
Historiska Museum, en af våra allra äldsta
samlingar, hvilken under tidernas lopp
vuxit så, att den håller på att spränga
murarna. Redan år 1880 har jag — i
en uppsats om Statens Historiska
Museum och k. Myntkabinettet, intagen i
sjette delen af Antiqvarisk Tidskrift for
Sverige — framhållit, huruledes det vore
nödvändigt att tänka sig en särskild
byggnad uppförd för dessa två
samlingar, men som penningar svårligen under
den närmaste tiden kunde fas för ett så
vidlyftigt företag, skulle man kunna
införa ett provisorium, ifall Lifrust- och
klädkamrarna införlifvades med Statens
Historiska Museum, dit de tydligen höra.
I sådant fall kunde de i dessa två
samlingar förekommande medeltidsföremålen
öfverflyttas till Nationalmuseibyggnaden
och från denna den moderna afdelningen
i Statens Historiska Museum till kongl,
slottets nordöstra flygel att där förenas
med hufvuddelen af Lifrust- och
klädkamrarna.
Den under början af konung Oscar Ls
tid grundlagda Nationalmuseibyggnaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
