Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Giorgione och Turner. Af John Ruskin. Öfversättning af Frigga Carlberg. Med 10 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
en lärare, allvarligare än dessa.
Ändtligen en sund predikan här i
Kirkstall-kryptan, en predikan öfver lif och död.
Här, där den mörka tjärnen återspeglar
predikstolens pelare och boskapen ligger
i ostörd hvila med det milda solskenet
på sina fläckiga kroppar i stället för
kyrklig skrud, deras hvita pälsar krusade
af aftonvinden, doftande af ängens timjan.
Besinna allvarligt, af hvilken betydelse
förgängliga i människornas styrka och i
deras verks skönhet.
Skönare och skönare hade Italiens
städer höjt sig och vuxit i dal och på
höjd dessa senaste tre hundra år.
Gi-orgione såg endast styrka och
odödlighet och måste måla båda;
människotypen blef för honom odödlig, lugn i
känslan af sin kraft och full af
lefvande lif.
DORT. OLJEMÅLNING AE J. M. W. TURNER.
det första intrycket af förfall var för
Turner, och jämför det med verkan af
den arkitektur, som omgaf Giorgione!
Äfven i Venedig funnos naturligtvis
åldriga byggnader, men de voro icke
förfallna. Allt som stötte på ruin
aflägsna-des, och dess plats fylldes lika snabbt
som i våra dagars London, men fylldes
alltid af en arkitektur högre och
underbarare än den, hvars plats den tog. Den
gossen, som hade lyckan att arbeta på
dess murar, fick aldrig ett intryck af det
Turner såg motsatsen af detta i
nutida människors arbete, småsinne,
meningslöshet och fulhet, i låga, trånga och
fallfärdiga lerkojor, salustånd på
fåfängans marknad i ovärdig äflan.
Men på Whitby Hill och vid Bolton
Krook funnos spår af annat handtverk.
Män, som kunde bygga, hade varit där,
män, som hade arbetat icke endast för
sin egen tid. Men till hvad ändamål r
Fasta tro, starka händer och tåliga
själar, kan detta vara allt I hafven lämnat?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
