Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Stockholmsbilder från Karl XII:s dagar. Studier i Dahlbergs »Suecia antiqua et hodierna». Af E. G. Folcker. Med 18 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
na äro klädda efter svenskt bruk och
besynnerligen fruntimret enligt det
fransyska modet, och ju fler mäniskor han
gör på de tomma ställena dess bättre
och ansenligare blifver verket.» Swiddes
andel i Sueciaverket utgöres af 84 blad,
däribland 10 Stockholmsbilder, samtliga
utförda mellan 1690 och 1697, då han
afled. Hans verksamhet upptages af en
annan holländsk gravör, Johannes van
den Aveelen, som arbetade här
1698—-1715 och medhann ej mindre än 144
utsikter, hvaraf 11 från hufvudstaden.
* *
Om vi från sjösidan nalkas Sveriges
hufvudstad en vacker sommardag något
är i 1600-talets slut, så ger oss det af
Swidde graverade bladet från 1693 en
ståtlig och anslående bild af huru denna
då tog sig ut för den sjöledes
ankommande resanden. Betydligt har den växt
till i storlek och ansenlighet, sedan de
holländska ambassadörrarna för fredslutet
mellan Ryssland och Gustaf Adolf 80 är
förut inseglade här och »funno Stockholm
helt grönt liggande emot bergen; de platta
taken med gräs beväxta, så att man på
dem kunde bleka, och där killingar
betade springandes öfver gatan från ena stället
till det andra.»
Nu har den svenska vapenlyckan i
de stora krigen samlat väldiga rikedomar
i den svenska adelns händer, palats vid
palats har rest sig i vår hufvudstad,
och denna har i sin helhet betydligt
utvecklats.
På krönet af södra bergen ligger
Jean de la Vallées ståtliga tempel,
Katarina kyrka, uppbyggd af Karl
X Gustaf och nämnd efter hans
moder. Länge fick den ej stå i det skick
den här har; 1723 års stora eldsvåda
förstörde hela takanläggningen, i hvars
ställe kom den af Adelcrantz
uppsatta kupolen, hvilken alltsedan varit
det första vårdtecknet af Stockholms
närhet för den härifrån färdandes.
»Söder» är tätt bebyggdt med ofta
rätt ansenliga hus, som vittna om att
denna trakt af staden med rätta värderas
för sitt sköna och friska läge. Längst
bort se vi bron öfver »Söderström» med
dess vindbrygga, och därbakom ligger
Mälarens spegelblanka vatten, fullt af
seglare och båtar. Just då vi klara udden
vid Kastellholmen, där svenska flaggan
svajar från det sexkantiga tornets tak,
mötas vi af en stolt fregatt, som för
styrbords halsar seglar ut så att
skummet stär henne om bogen, ett af dessa
mästerligt tecknade fartyg, som inge den
tanken, att Swidde haft en sjöman till
hjälp, där han spred dem öfver
Strömmens och Mälarens vatten. Skeppsbrons
långa husrad synes äfven oss sena tiders
barn helt bekant, ej så underligt, då flere
af husen äro sig ganska lika. Till höger
ligger det spetsgaflade huset på
Skeppsholmens höjd, och därnedan går bron
öfver till den lilla Kyrkholmen, senare
förenad med Blasieholmen, bland hvars
byggnader riksamiralen grefve Gustaf
Otto Stenbocks på 1670-talet byggdt
palats är oss en gammal bekant från vår
egen tid, då det såsom frimurarnas
ordenshus bibehållit mycket af sin yttre
fysionomi.
Som vi i dag ej komma med
Salt-sjöbadsfärjan, få vi ej förvåna oss att
skeppsbron och ; soder».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
