Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Stockholmsbilder från Karl XII:s dagar. Studier i Dahlbergs »Suecia antiqua et hodierna». Af E. G. Folcker. Med 18 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I7°
E. G. FOLCKER.
PÅ »STRÖMMEN
Det är särskildt en sak, hvilken
genast faller i ögonen vid betraktandet af
dessa blad, och det är figurstaffagets
ytterst olika behandling å de olika
bladen. Erik Dahlberg, i likhet med de
flesta arkitekter, var ganska svag i
figurteckning. Hans flesta originalutkast äro
rena arkitekturritningar utan något
staffage, och har han insatt några figurer,
äro de af enklaste beskaffenhet. Han
öfverlämnade också helt och hållet åt
sina gravörer, att förse utsikterna med
lämpligt figurstaffage. Häraf två ganska
märkliga egenheter hos »Suecias» taflor,
den ena clen, att, då de första bladen
graverades före 1672 och de sista år
1715, denna tidrymd af mer än 40 år
också medför en olikhet i klädedräkter,
som blir mycket tydlig. Den andra den,
att medan de i Paris af Adam Perelie,
Jean Marot, Jean Le Pautre m. fl.
graverade bladen, på Stockholms gator och
torg framtrolla kavaljerer och damer,
som både i toaletter och åthäfvor visa
sig tillhöra världsstadens extravaganta
societetslif, så ådagalägga de af Willem
Swidde och Johannes van den Aveelen
på stället stuckna bladen, att de studerat
och framställt just den omgifning, hvari
de befunno sig: svenska typer,
stockholmska egendomligheter. Det är också i
främsta rummet de af dessa båda
gravörer utförda bladen som för oss hafva
det största kulturhistoriska intresset och
lämna den reelaste behållningen vid
studiet af »Suecias» Stockholmsbilder, och det
är också hufvudsakligen vid dessa jag
vill stanna vid vår vandring i Karl XII:s
hufvudstad.
Willem Swidde hitkallades af
Dahlberg från Holland år - 1688 och var då
knappast 30 år gammal. Han användes
först för att utföra illustrationerna till
Pufendorfs stora verk Karl X:s historia
och började år 1690 med arbetet för
»Suecia».
Af det kontrakt, som uppgjordes
emellan Swidde och Dahlberg, får man
en högst intressant bekräftelse på så väl
hvad jag tillåtit mig yttra om det stora
verkets afsiktlighet, som på det
verklighetstrogna i Swiddes bilder. Och om
man härvid märker afsikten utan att dock
blifva förstämd, sä beror det på, att den
framträder så fullkomligt naivt. Det
heter nämligen i kontraktet bland annat
att: »alldenstund dessa ritningar
merendels äro utförda med blyerts och för tidens
knapphets skull icke såsom sig bör äro
i allo så väl och nätt renritade,
förbinder han sig, att så mycket han kan och
förmår på det allra bästa sätt förfärdiga
dessa, så att han däraf må hafva ära, och
må han hafva fria händer att afteckna
efter naturen och huru han så tycker
anordna figurer och vapen af allehanda slag,
liksom människa och djur och allt hvad
till prydlighet tjäna kan och gifva verket
ett vackert utseende, blott att personer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
