Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Cuba libre. Spridda drag af den cubanska frihetskampen. Af John af Klercker. Med 12 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CUBA LIBRE. 2 I I
nåde nu den unge, ringaktade
boskapsherden under tioårskrigets lopp till en
dådkraftig, oförsonlig krigare, hvilken,
sedan han sett alla sina anförvanter, utom
brodern José, stupa i den förtviflade
kampen, när till sist inre tvedräkt och
spanska mutor bragte republiken på fall, var
den siste att med sin armé i Orientes
bergsbygd foga sig i kapitulationen.
Sedan dess hade 16 år förflutit, och
Maceo hade icke ett ögonblick lämnat
hämdens mål ur sikte. För att skaffa
sig möjligheter till militära studier hade
han tagit tjänst som simpel stalldräng
vid den amerikanska krigsakademien i
VVestpoint, där hans rörliga
mulattin-telligens förstod att uppsnappa mycket
af undervisningen, på samma gång han
offrade sin nattro till studiet af militära
läroböcker. Här hade han också lärt
känna de angelsachsiska hvites fördomar
mot hans ras och vunnit insikt att på
Cuba, där rasblandningen mellan romanskt
och afrikanskt blod går bättre och
jämnare än i den kyliga norden, en annexion
till Förenta staterna icke skulle vara
ef-tersträfvansvärd, utan Cuba Libre den
enda förnuftiga lösen, en öfvertygelse som
han senare, när för en kort tid libera-
josé martl’.
lernas styrelse i Spanien tillstadde
honom att åter besöka sin fäderneö,
uttalade i det märkliga skåltalet i Santiago
de Cuba. Vid en bankett, som de
separatistiska, autonomistiska och
annexio-nistiska partigrupperna under sommaren
1890 gåfvo på en restaurant i denna den
östra provinsens hufvudstad och där
Maceo opåtaldt fick uppträda i full uniform
som kubansk general i en sal, dekorerad
med revolutionens emblem, den femud
diga stjärnan, yttrade han nämligen: »För
att herrarne må veta min åsikt, vill jag
endast förklara, att liksom jag kämpat
i tio år för Cuba mot Spanien, är jag
beredd att strida tjugo år för Spanien
mot Förenta Staterna!» Och när kort
därefter Polavieja åter förvisade honom frän
fäderneön, uppslog han sina bopålar i
Costa Rica, där han grundade en
landt-brukskoloni för sina vapenbröder från
fordom.
Här hade han med uppmärksamhet
följt den växande cubanska agitationen,
och när revolutionen ändtligen på allvar
maximo gömez.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
