Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Syskon. Lustspel i en akt af Karl Hedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYSKON.
SO?
väninnan.
Nå, jag skall väl tro er! — Jo, ser ni, det var
så, att — att — nej, jag kan inte!
löjtnanten.
Ja, det är ju det, jag säger! Hvad skall det
tjäna till att ni envisas därför?
väninnan.
Jo, nu vet jag! — Antag t. ex., att ni vore en
ung flicka —
löjtnanten.
Ja, men då skall hon vara vacker!
väninnan.
Det är inte nödvändigt! — Och att ni ute på
gatan händelsevis går och tänker på en viss person —
löjtnanten.
Ja, annars vore jag ju inte någon ung flicka!
väninnan.
Antag vidare, att ni helt plötsligt får se en herre,
som — som påminner er mycket starkt om — om
den där personen — en nära släkting, eller så —
och att ni inte sett den andra på en tid — så
kunde det ju hända att — att —
löjtnanten.
Jag börjar förstå, hvart ni vill komma! Att
följden skulle bli, att jag rodnade, menar ni! Nej,
det får ni inig inte att tro!
väninnan.
Ni slipper, men det låter i alla fall tänka sig,
det — det vet jag bäst!
löjtnanten.
Skulle verkligen — nej, ni narras bestämdt!
väninnan.
Det vore då ingen idé af mig, tycker jag!
löjtnanten.
Ja, jag känner ju inte till edra vanor i
landsorten — men om det där är sannt, så måste de
vara ganska underliga — och besvärliga sedan, i
synnerhet om den där vissa personen har stor släkt
— eller är det bara hans bröder, som —
väninnan-
Ja, se där — nu gör ni narr af mig ändå!
löjtnanten.
Nej, bevars, jag undersöker bara sakens
möjligheter — och litet soulagement tycker jag för resten
ni kan unna mig!
väninnan.
Nåja, men ert löfte att inte gå och skvallra om
det måste ni hålla, hör ni det! — (litet ironiskt,)
Det vill säga, om ni anser det för er plikt att ge
er bror en liten vink, så —
löjtnanten.
Tack så mycket — tror ni, att jag är någon
äktenskapsbyrå ?
ÅTTONDE SCENEN.
de förra. fröken.
fröken
(från fonden — med ett paket noter.)
Så där, nu är jag klar! Ni bli väl inte allt för
ledsna, att jag afbryter er lilla téte-à-tëte?
väninnan.
Ah nej — löjtnanten har visserligen gjort allt
för att underhålla mig, men —
löjtnanten.
Ja, det kan man då inte säga annat!
fröken.
Nå, med din kända förmåga har du väl lyckats
också! — Men nu gå vi in i salongen — här har
du dina noter!
väninnan.
Tack — men jag vet inte, om jag törs sätta
mig vid pianot själf — jag spelar egentligen så
dåligt!
fröken
(i det de gå mot dörren.)
Å, mig behöfver du inte genera dig för •— och
hvad Gösta beträffar, så förstår han sig inte på
annat än militärmusik — och knappt det!
löjtnanten.
Misstag — jag har odlat min smak på sista
tiden, och för tillfället känner jag mig särskildt
kritiskt anlagd.
(De båda flickorna gå skrattande. Paus.
Löj-nanten börjar melankoliskt att hvissla.)
NIONDE SCENEN.
löjtnanten. grosshandlaren.
(Grosshandlaren inkommer från fonden.)
löjtnanten.
Hvad nu — är du hemma igen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
