Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Upptäckten af sjövägen till Indien åren 1497 och 1498. Af Isak Fehr. Med 12 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368
ISAK FEHR.
PORTUGALS VAPEN.
vill synas; dessutom ha de ock satt
tilltro till de mångskiftande historier, som
gått i svang om den underbara färden,
och äfven lagt till och tagit ifrån något
på eget bevåg. På det sättet har man
fått från hvarandra mycket afvikande
framställningar. Det lider knappast något
tvifvel, att de, som närmast hållit sig till
ögonvittnets enkla berättelse, kommit
sanningen närmast. Men färden har äfven
fått en världsberömd skildring af
Portugals störste skald, som föddes samma
år Vasco da Gama dog. Camoes, som
själf varit med på portugisernas färder
till Indien och där vistats en lång tid
och hvars ungdomstid inföll under det
portugisiska väldets blomstring, ger en
i detaljer utförd bild af dessa
världshistoriska händelser. Genom en brinnande
kärlek till sitt fosterland och dess söners
bedrifter samt sin divinatoriska blick har
han kunnat gifva en så storartad målning
af den stora upptäcktsfärden och dess
främste man, att inga om än aldrig så
äkta historiska urkunder förmå ersätta
densamma. Jag skall därför fortfarande
begagna mig af hans dikt, för att
skildringen må få något af portugisisk
tidsfärg. Dessutom bör det ej sakna sitt
behag att, om också i förbigående, få
göra bekantskap med en dikt, som kan
sättas vid sidan af de yppersta
nationaldikter, som världslitteraturens historia
känner, vid sidan af sådana storheter som
Virgilii »Æneid», Tassos »Gerusalemme
liberata» och vår Tegnérs »Fritiofs saga».
Färden gick i början raskt och
lyckligt. Snart kommo Kanariöarna i sikte;
på Cabo Verde-ön Santiago intogs kött,
ved och vatten. Därpå sattes kursen åt
S. S. V. och S. S. O. öfver den hittills
outforskade sydatlantiska oceanen.
Under månader kämpade de nu på sin syd
liga färd mot vidriga vindar. Detta stycke
af färden har sin stora märkvärdighet däri,
att det var den tredje stora färden öfver
ett hittills okändt område af det öppna
hafvet. Medeltidens sjöfärder hade nästan
alltid varit kustseglatser. De första sjömän,
som vågade sig ut på öppna hafvet, voro
nordmännen, som redan på 900-talet styrde
ut öfver den nordligaste och smalaste
delen af Atlantiska hafvet till Grönland
och Amerikas nordöstra kust. Den andra
färden öfver den öppna Atlanten var
Kolumbus’ stora bragd.
När Vasco da Gamas flottilj kom på
230 S. B., sattes kursen östlig emot
Afrikas sydspets. Man var nu i november
och fick pröfva på de stormar, störtregn
och dimmor, som beledsaga denna årstid
i det södra halfklotet, då vinterns välde
där lyktar. Man kom slutligen in i Santa
Helena-bukten, där man träffade på
hot-tentottiska koherdar. Den närmast
följande seglatsen kring den med rätta
fruktade Stormiga udden hörde till de
svåraste, då fartygen i dessa hafstrakter,
där stridiga strömmar och vindar tumla
om med hvarandra, flere gånger drefvos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
