Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Fredrika Bremer. Karaktersstudie af Hellen Lindgren. Med 10 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDRIKA BREMER.
45 i
vara alltför starkt, men det står här som
kontrast till den andra sidan af saken,
ty äfven nutidsläsaren börjar drömma och
och tro. Han erfar en känsla af andakt
inför själfforglömmelsen gent emot det
evigt stora. Här och där, säger han sig,
kanske det alltså ännu existerar
människor, hvilka bilda en hemlig krets, som
sysselsätta sig med något annat än
spörsmålen: Hvad skola vi äta och dricka och
kläda oss med ? Alltså kunde man
kanske ännu i dag förflyttas i en högre luft
än hvardagslifvets och på allvar öfverskåda
lifvet som ett de sju rättfärdigas
hemvist, för hvilkas skull Sodom slipper att
förgås; ännu i dag vore det ej omöjligt,
att en kyrka, som vore ett de heligas
samfund midt i det moderna Babylon eller
åtminstone ett de menlösas, ett de för
världsliga intressen ointresserades
samfund, verkade i det tysta med
frimurarord utan samfundsorganisation, med
samfundsanda utan partilösen. Det är nästan
en tröst i att ha mottagit detta intryck
på sidan om de vanliga och alldagliga,
och denna lifsfläkt af hopp och tro tyckes
komma hart när från en högre mänsklig
värld. Dessa hjärteutgjutelser både
förvåna, imponera och väcka nya känslor
till lif. Efter vinterns isiga vindar har
ni kanske märkt, att också vårfläktarna
både förvåna, imponera och väcka nya
känslor, fast ni måhända ej tror på dem
annat än som på en kort årstids ljufhet.
Och nu till dessa bägges personliga
förhållanden, hvilka likasom bilda en
kom-mentarie till Fredrika Bremers karakter
och som kanske skola bestyrka, hvad här
ofvan sagts om hennes
lynnesegendomlighet. Fredrika Bremer blir obenägen
för äktenskapet, och det var hennes idealt
harmoniska anläggning som kanske
gjorde henne obenägen därför. Härtill kom
en annan afrådare, det universela hos
henne — intresset för alla. — Enligt
den allmänt gängse åsikten är det ju all-
mängiltig lag, att »när den rätte kommer,
alla flickgriller få fara», men måhända
finns det en och annan prinsessa, som
sätter sig själf på glasberget och
förblifver där.
»Det var ju då», säger biografiens
författarinna, »när hjärtat hos dem båda fullt uppvägde
intelligensen, rätt naturligt, att förhållandet och
tankeutbytet skulle antaga en halft erotisk
karakter. »
Med en viss reservation mot
påståendet att för ett halft erotiskt förhållande
behöfdes, att hjärtat fullt uppvägde
intelligensen, må följande ord anföras, som
ytterligare klargöra situationen:
»Att både Böklin och hon varit djupare
berörda af sitt ömsesidiga förhållande, än som
kan förklaras af en vanlig vänskapsförbindelse,
det framskymtar på mer än ett ställe i
brefväxlingen» (I, 176).
Hvad var då orsaken till Fredrika
Bremers vägran att knyta
äktenskapsbandet? Orsakerna voro många, och det
visar sig bland annat, att Fredrika
Bremer gång på gång uppfordrar Böklin att
ej nedgräfva sitt pund i Kristianstad, och
biografen uppgifver, naturligtvis med stöd
af hennes afslag, ett skäl härtill, som
hennes mångåriga vän troligen ej
nedskrifvit utan en viss tvekan men i
känslan af sin plikt som sanningskär biograf.
När Fredrika Bremer förelade honom
detta villkor att ej nedgräfva sig på
landet, vågar hennes vän följande förklaring:
»Till en viss grad var nog detta villkor ett
utslag af den fåfänga, som från barndomen
blifvit inplantad hos Fredrika och som hon ej
hade lätt att frigöra sig ifrån. Ännu mera
vittnar det dock om hennes beundran för sin vän,
hennes tro på hans förmåga och hennes
öfvertygelse, att han skulle blifva något stort.»
Men det var knappast hvarken det ena
eller det andra som fällde utslaget.
Första anledningen till hennes obenägenhet
för ett ja var enligt min mening rent af
en motvilja mot äktenskapet, som blir
förklarlig genom den motvilja för
konflikter af rent personlig natur, som förut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
