Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Bismarck. Af Thor Andersson. Med 16 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BISMARCK. 265
Efter denna seger började
omsvinget i den allmänna
meningen gent emot Bismarck.
Efter slaget vid Düppel
meddelade nagra tidningar, att
ministerpresidenten i
privatkretsar skulle hafva yttrat:
»Ni skall se, att inom ganska
kort tid är jag den
populäraste man i Preussen.» Däremot
förklarade Kreuzzeitung redan
den 22 april 1864 sig vara
i stånd att försäkra, det
ministerpresidenten bestrede att
någonsin hafva fällt detta eller
ett liknande yttrande.
Tvärtom hade han sagt, att hvarje
anstrykning af popularitet
gjorde honom osäker och
föranledde honom att anställa
allvarlig själfpröfning, om han
icke stode i begrepp att begå
en politisk dårskap.
Knappt var freden
afslutad med Danmark, innan
motsatserna mellan
Österrike och Preussen ånyo framträdde för
att på kortare tid än två år tillspetsas
till den grad, att krig visade sig vara
enda sättet att aflägsna dem. Österrike
ville naturligtvis icke frivilligt afstå från
sitt sekelgamla inflytande på Tysklands
angelägenheter, och Preussen önskade att
så fort sig göra lät nå sina två stora
mål: att under nära nog hvilken form
som helst vinna Elbehertigdömena för
Preussen och att för all framtid få åt sig
uppdraget öfverbefälet öfver den
nordtyska förbundskontingenten. Bismarck var
ock fullt medveten om betydelsen af
Österrikes nederlag för ökandet af
Preussens makt. Den mest betydelsefulla
makttillväxten förklarade han redan nu ligga
i upprättandet af den tyska nationalstaten.
I det längsta tvekade konung
Wilhelm att gå löst på Österrike. Bismarck
FURST BISMARCK. PORTRÄTTSTUDIE AF F. VON LENBACH.
lyckades först efter oerhördt arbete drifva
sin vilja igenom. Det motstånd, som
öfverallt mötte hans krigsplaner, har
knappast fått ett mera slående uttryck
än i det bekanta samtal Bismarck
hade med dåvarande kronprinsen,
sedermera kejsar Friedrich. Kronprinsen
antydde för ministerpresidenten, att efter
första motgång för arméen skulle folket
bringa honom såsom krigets upphofsman
om lifvet. Bismarck svarade: »Hvad
betyder det, om jag blir hängd, om endast
hängrepet sedermera knyter eder tron
fast samman med det nya Tyskland.»
Mot Bismarck började dock denna tid
popularitetens första blommor att dofta.
Med sitt budskap om det tyska
parlamentet på grundval af den allmänna
valrätten vann han massorna. Det allmänna
glädjeutbrott, som hälsade honom efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
