Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Bismarck. Af Thor Andersson. Med 16 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BISMARCK.
519
sig oumbärlig, fick se sig störtad från
maktens tinnar, utan att någon
revolution hämnades hans nederlag och fall.
Hvilken skärande motsats till dessa
Bismarcks senaste hatfulla lefnadsår
erbjuder icke Gladstones lefnadsafton! Med
hvilken tystlåten värdighet dolde sig icke
»the grand old man» bakom
Havvar-dens skuggande träd, sedan han,
öfvergifven af sitt parti, hvilket ryggade
för hans djärfhet, plötsligt förlorat sitt
omätliga inflytande. Tyst var hans vackra
stämma. Endast minnen, några vänner,
en och annan rådfrågning i brefvets eller
interviewens form samt den vördnad, som
med rätta tillkom hans upphöjda
moraliska ståndpunkt, var hvad som fanns kvar
af gångna tiders larm, lif och allmakt.
Bismarck och Gladstone, hvilka båda
äro förunnade gudomlighetens plats i den
moderna politiken, hafva gått bort
nästan samtidigt efter att för all tid hafva
ristat sina namn i världshäfderna —
likväl på ett mycket olika sätt. Betydelsen
af deras verk kan icke jämföras. Direkt
har Gladstone verkat endast på sitt land,
lämnande åt idéernas okufliga flykt att
befrukta sinnena i fjärran. Bismarck har
däremot skakat, ändrat och omdanat
hela den europeiska kontinenten. De
ras verksamhet och deras inflytande äro
lika skilda, som deras naturer och
traditioner, deras omgifning och uppfostran.
Sympatibevis hafva icke heller dessa båda
utomordentliga människor slösat på
hvarandra.
Endast i ett öfverensstämma Bismarck
och Gladstone. Det är i graden af den
rol den religiösa tanken spelat i deras
lif. Sättet däremot är olika. »The grand
old man» hade varit i för intim beröring
med de andliga rörelserna i hans
hemland och framför allt i Oxford under
århundradets förra hälft, för att icke hans
religiösa uppfattning skulle få öfver sig
ädla och milda drag och för att icke
hans hjärta skulle öppnas för kärlek
till mänskligheten och önskan att bidraga
till dess välfärd. Evangeliets saktmodige
och förlåtande Gud var Gladstones. För
Bismarck åter stod »judarnes stränge
Gud», som alltid är färdig att slå till,
straffa och hämnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
