Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Gamla svenska minnen från den södra Seine-stranden i Paris. Af Nathan Söderblom. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAMLA SVENSKA MINNEN FRÅN DEN SÖDRA SEINE-STRANDEN I PARIS.
ISS
skäggstrå och ett invigdt bröd till
erkänsla för den nordiske kyrkofurstens
rika skänker till klostret. Detta passar
bra till den helige Bernhard, hvilkens
helighet icke uteslöt en god portion
andligt högmod. Absalon hade enligt sina
landsmäns sed besökt Paris något tiotal
år, innan han blef biskop, och skall vid
detta tillfälle hafva gjort bekantskap med
Petrus Lombardus, »sententiernas»
berömde författare. Om den mäktige
prelatens fortfarande lifliga intresse för de
teologiska studierna i Paris vittnar, att han
sände sina yngre släktingar Andreas och
Peter Suneson dit. Den förre blef hans
efterträdare såsom ärkebiskop i Lund, den
senare biskop i Roskilde. Vi ha i
behåll en brefväxling mellan Absalon från
hans lundatid och en Stephanus
Forna-censis, då abbot i den heliga Genovevas
kloster i Paris, sedan till sin död biskop
i sitt fädernestift Tournay i det
nuvarande Belgien, rörande Peter, som råkat
i en svår sjukdom under sin vistelse vid
klosterskolan på Genovevas berg. Den
unge mannen, då kanonikus i den heliga
Genovevas kloster, tillfrisknade
emellertid, och abboten ger honom med äkta
fransk artighet de mest smickrande
vitsord både för hans seder och för
framsteg i studierna.
Brefven kunna till sin datering icke
närmare bestämmas än att de tillhöra
Stefans abbottid mellan 1178 och 1192. Det
förefaller knappast sannolikt, att Peter
kan hafva återkommit till Danmark så
snart som Reuterdahl antager, nämligen
år 1182. Men ett bestämdt afgörande
kan biefvens ovissa datering ej gifva.
För parisuniversitetets historia äga
dessa bref värde, alldenstund de tydligt
framhäfva skillnaden mellan klosterskolan
på berget, där sammanlefnaden
bestämdes af kanonisk regel, och de sekulära
läroanstalterna i staden Paris på ön och
den södra Seinestranden nedom berget
notre dame, västra fasaden.
— scholæ sæcularium civitatis.
Ärkebiskop Absalon var i det stycket ej så
noga. Hufvudsaken var, att Peter fick
så mycket gagn som möjligt af sina
studieår. Huruvida han sedan följde
undervisningen på berget eller i lärosalarne
nere i staden, hade ärkebiskopen
förklarat vara likgiltigt. Den franske
abboten är af en annan mening. Hans bref
andas den klosterandliges hela förakt och
ovilja för de sekulära teologiska
ämne-svennerna, som ej inrättade sig efter
klosterregler. Peter bör stanna i klostret
och för ingen del vända sig till
»ord-säljarne» i staden eller gifva sig i lag
med världsliga stallbröder, som i hopar
draga omkring utan klostrets tukt och
ordning.
Förmodligen är det också främst den
sekulära teologiska undervisningen
samme Stefan har för ögonen, då han några
år senare beklagar sig för påfven öfver
studiernas förfall, föregifvande, att
lärjungarne gifva sitt bifall endast åt
allehanda nyheter och att lärarne fika efter
detta mer än efter lärans halt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
