Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Gamla svenska minnen från den södra Seine-stranden i Paris. Af Nathan Söderblom. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i30
NATHAN SÖDERBLOM.
åldermannen för lästmakareskrået har sin
verkstad därinne. Det hus, som
nationen ägde omkring 1400, bar inskriften
»ad ymaginem Nostre Domini», till Vår
Herres bild. Dock behöfver detta vackra
namn icke häntyda på någon särskild
upphöjd bestämmelse för byggnaden.
Jag passerar hvarje söndag en stor krog
på Montmartre, som kallar sig »Herrens
vingård». Fransmännen behålla ännu
bruket att öfva sin uppfinningsrikhet till
att leta rätt pä vackra eller fyndiga namn
på alla värdshus, kaféer och bodar, långt
sedan vi mer prosaiska och moderna
nordbor öfvergifvit det.
Hälften af huset »till vår Herres bild»
brukades till bostad åt nationens pedell.
Siggo Uddson, en kanonikus från Skara,
fick den tanken, att återstoden af
nationens fastighet skulle kunna komma hans
stiftsbröder till godo. Denne Siggo
tyckes efter nationsmatrikeln att döma hafva
varit en energisk karl, som visste att
genomdrifva sin vilja i nationen, vare sig
han begärde uppskof med sin betalning
till nationens kassa eller ville förskaffa
sig afskrift af ett intressant aktstycke,
som tillhörde nationens arkiv.
Ar 1407 bönföll han (supplicavit) hos
nationen om äganderätten till dess hus
i Clos Bruneau för upprättande af ett
kollegium at sina landsmän. Hans
begäran beviljades på det villkor, att Siggo
inkorporerades i provincia almania, den
tyska provinsen. Detta uttryck synes
tyda på, att nationen vid denna tid var
fördelad i provinser och att svenskarne
tillhörde den tyska provinsen. Samma
år innehåller ett protokoll nationens
beslut att betala en mindre summa pengar
åt Jacob från Haarlem för handlingar,
som han upprättat mellan Siggo från
Skara och nationen rörande
överenskommelsen om huset »till vår Herres
bild».
Siggo skred genast till kollegiets
organisation och var själf den förste som
underskref statuterna för »kyrkans i Skara
skolarishärbärge i Paris». Ar 1424
påträffa vi honom såsom biskop i Skara.
Huru länge hans stiftelse i Paris ägt
bestånd, förmäles ej. Synnerligen länge
kan det ej ha varit. Ty med det
påföljande seklet ingick en ny tid för vår
andliga odling. Parisuniversitetet
förlorade sin allt fördunklande glans. Och de
bildningssökande nordborna lärde sig att
hitta nya vägar.
Paris, maj 1898.
skulpterad fris å notre dame.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
